Arkiv: Bloggen

God arbetsmiljö behöver gälla även i skolan

För vuxna på arbetsmarknaden finns det lagar, regler och strukturer för vad som gäller kring arbetsmiljön. Det är tydligt vem en kan vända sig till när arbetsmiljöarbetet brister, och det finns stöd att få i flera led utanför arbetsplatsen. För skolelever saknas ofta denna tydlighet.

En god arbetsmiljö leder oftast tankarna till den fysiska arbetsmiljön: ergonomiska sittplatser, en bra ljudnivå, möjlighet till pauser och vila. Men det innefattar också den minst lika viktiga psykosociala arbetsmiljön, det vill säga att mötas med respekt, att kunna påverka sina uppgifter och ett bra socialt klimat i arbetsgruppen eller skolklassen. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att unga ska trivas i skolan. Det är också en förutsättning för att kunna lära sig nya saker och prestera. Trots det saknas tillräckliga rutiner på många skolor. 

Många unga möts av kränkande kommentarer och en press från sina klasskamrater kring att bevisa sin status exempelvis socialt eller ekonomiskt. Samtidigt förekommer nedlåtande behandling även från lärare och annan skolpersonal. Under RFSL Ungdoms tidigare projekt Diskrimineringskartan skickade unga hbtqi-personer in berättelser om när de behandlats illa i skolan på grund av sin sexualitet eller könsidentitet. En röd tråd i berättelserna var att det gjorde ont när klasskamrater behandlade dem illa, men att det värsta var när vuxen skolpersonal såg det hända utan att agera. I motsats skapade det en mycket tryggare miljö och upplevelse när personal tog sitt ansvar och markerade att exempelvis kränkande kommentarer inte är okej. En trygg miljö i skolan måste säkerställas för alla unga, och det är den vuxna skolpersonalens ansvar att se till att det händer.

Våga fråga, våga lyssna

Att vara en trygg vuxen innanför skolans väggar är viktigare än vad du tror.
År 2017 gjordes en nationell kartläggning av Allmänna Barnhuset, gällande våld mot barn, där 4 741 elever deltog. Resultatet visade att 44 procent av eleverna någon gång har blivit utsatta för våld – det vanligaste var att barnmisshandeln skett inom familjen.

Något som jag har sett i min roll som förebyggande socialsekreterare är hur viktigt det är för elever att ha minst en trygg vuxen på skolan som de kan lita på. Tillit och förtroende är ingenting som uppstår genom en kompromiss, utan är något som måste få växa fram ur en relationsskapande process. Det kan många gånger vara svårt att som pedagog få tid att prata enskilt med elever, men jag vågar lova att den extra tid som läggs på varje enskild elev kommer att visa fruktsamhet.

Vissa elever behöver mer tid än andra och där gäller det att som pedagog ha rätt mindset. Frågar du mig vad rätt mindset är svarar jag att det är att skynda långsamt. Med begreppet skynda långsamt menar jag att det är viktigt att våga handla och agera, men att det också är okej att göra misstag för att kunna reflektera över sitt eget förhållningssätt gentemot eleven.

Om det är någon som har möjlighet att lära känna eleverna så är det skolpersonalen. När en elev berättar något som gör dig orolig måste du våga stanna kvar i berättelsen och lyssna. Låt eleven berätta färdigt innan du ställer följdfrågor. Många byter lätt samtalsämne när de får höra något som de själva inte känner sig bekväma i – och då finns risken att eleven inte känner sig lyssnad på. Det är viktigt att ha i åtanke att det eleven berättar för dig är elevens upplevda verklighet, och att du får höra det är tack vare att eleven känner en tillit till just dig.

Vart har det sunda förnuftet tagit vägen?

I dessa tider då behovet av källkritik om möjligt är ännu viktigare blir jag mörkrädd när jag ser vilka inlägg som görs i sociala medier och som får viral spridning. Många handlar om olika tips kring hur man kan förbättra sin hälsa och boosta sitt immunförsvar genom olika former av kosttillskott. Dessa kosttillskott har mycket sällan någon evidens bakom sig, och i bästa fall gör de varken till eller från med din hälsa. I värsta fall kan de vara skadliga. Kosttillskott är en lukrativ bransch som omsätter stora pengar, och tyvärr är inte alla aktörer på marknaden lika samvetsgranna.

Ett kosttillskott är tänkt att komplettera den övriga kosten men för de flesta räcker den vanliga maten bra för att man ska få i sig det man behöver. Det finns personer som av olika anledningar behöver kosttillskott men många av de som äter det gör det helt i onödan. När det kommer till hälsa finns det inga genvägar.

Det bästa du kan göra för att må bra och hålla dig frisk är att sova ordentligt, äta en varierad kost med mycket frukt och grönt samt röra på dig regelbundet, gärna ute i friska luften. Ni kan läsa mer om sömn, mat och rörelse i handboken om hälsa som finns för nerladdning här.

Glöm inte heller bort att tvätta händerna ordentligt nu i coronatider och håll avstånd till dina medmänniskor, särskilt de i riskgrupperna.

Ta hand om er!

/Erik

Vad vi äter har en stor inverkan på vår hälsa. Ät mer färg!

Vi blir mer och mer medvetna om matens betydelse för en god hälsa. Samtidigt visar undersökningar att många av oss äter för lite av näringstäta livsmedel och i stället får en stor del av det totala energiintaget genom så kallad utrymmesmat. Det vill säga godis, kaffebröd, snacks och sötad dryck – mat som är energirik men näringsfattig.

Enligt Riksmaten Ungdom som publicerades 2018 får barn i årskurs 5 och 8, och årskurs 2 på gymnasiet i genomsnitt 17 procent av sitt totala energiintag från utrymmesmat, och 20 procent av barnen har övervikt eller fetma.

Att äta mer hälsosamt är viktigt för alla, men kanske extra viktigt för unga eftersom de generellt har ett mindre energibehov jämfört med vuxna. Det innebär att det blir särskilt viktigt att maten är näringsrik för att kunna tillgodose alla näringsämnen kroppen behöver för att ge de bästa möjliga förutsättningar för en god hälsa. En annan viktig aspekt är också att skapa goda matvanor hos de unga inför framtiden. Utifrån beräkningar som Livsmedelsverket i samarbete med Lunds universitet genomfört kan 14 procent av alla dödsfall i Sverige förhindras eller senareläggas genom bättre matvanor.

Men hur kan vi äta mer hälsosamt då? Den kostförändring som ger störst effekt är om vi äter mer frukt och grönsaker. Rekommendationen för barn och vuxna är 400–500 gram frukt och grönsaker om dagen, vilket motsvarar två generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. För många kan det bli ett stort steg att nå upp till rekommendationen på 400–500 gram/dag men kom ihåg att alla ökningar, små som stora, är positiva för vår hälsa.

Några tips för ett ökat intag av frukt och grönt

Tänk färg. Utgå från att varje måltid ska innehålla någon/några grönsaker, frukter eller bär. Ju fler färger du får i dig under en dag, desto mer olika näringsämnen ger du din kropp.

Låt måltiden utgå från grönsakerna. Bygg upp din måltid utifrån färgglada grönsaker, rotfrukter och bönor. Skapa matiga och färgrika sallader och tänk färgrikt.

Fryst frukt, bär och grönt är precis lika nyttig som färsk, ibland till och med nyttigare. Med en välfylld frys har du alltid snabb tillgång till grönsaker, frukt och bär till alla dina måltider.

Välj i första hand grova grönsaker. Rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor, lök och baljväxter är extra värdefulla tack vare att de är så näringsrika.

Kort om tid? Gör en smoothie av grönsaker, frukt och/eller bär. Det är ett bra sätt att snabbt få i sig alla nyttigheter samt de viktiga fibrerna – perfekt för dig som är på språng.

Använd mer bönor och linser. De är laddade med nyttigheter och är dessutom proteinrika. Gör hummus, falafel, bönburgare, chili con carne, soppor eller grytor av bönor, kikärter eller linser. Du smaksätter enkelt med vitlök, lime, chili, curry och örtkryddor.

Välj grönsaker, frukter och bär efter säsong. (Om du inte väljer frysta). Då är de godast och billigast, och det är dessutom mest klimatsmart.

Barnkonventionen är nu lag

Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

Den 1 januari i år blev Barnkonventionen lag. Det är väldigt bra, men Barnkonventionen liksom de andra lagar vi har som ska skydda barn är egentligen bara ord. För att dessa ord ska ha någon betydelse krävs handling – av oss vuxna.

Barnkonventionen talar om att vi måste arbeta för att förebygga att barn utsätts för brott. Vi kan inte fortsätta blunda för det som händer. Barn utsätts för brott på alla platser där de befinner sig, i hemmet, i skolan, på fritiden och på internet.

Internet är en plats där de allra flesta barn befinner sig flera timmar varje dag. Internet är på många sätt en fantastisk plats där barn kan få kontakt med andra som är som dem, något som är särskilt viktigt för de barn som inte har så många vänner utanför internet. Men dessa barn är också de som har störst behov av bekräftelse och det gör att de är särskilt sårbara – och denna sårbarhet är förövare mästare på att utnyttja för att tillfredsställa sina egna behov.

Barn på internet riskerar att utsättas för sexuella övergrepp, och detta måste vi tillsammans göra allt vad vi kan för att förhindra. Sexuella övergrepp som sker på internet är svåra att upptäcka särskilt eftersom som barn som utsätts sällan berättar. Barn som blivit utsatta och inte får stöd och hjälp riskerar att må dåligt och drabbas av psykisk ohälsa.

Men vad kan vi då göra för att förebygga?

För det första måste vi våga se att många barn faktiskt utsätts och riskerar att utsättas. Det är en obehaglig tanke men först när vi vågar tänka den kan vi arbeta för att förebygga. Skolor kan arbeta förebyggande genom att utbilda personalen och sedan låta dem utbilda eleverna. Föräldrar kan bjudas in till föreläsningar och diskussioner. Det är viktigt att detta inte sker bara vid ett enstaka tillfälle utan att det är något som återkommer minst en gång varje termin, och det måste dessutom finnas möjlighet för elever att komma och prata enskilt med kurator, skolsköterska eller någon annan trygg vuxen. Skolorna behöver handlingsplaner för hur man ska agera när någon elev har utsatts.

Barnkonventionen har blivit lag och nu ska vi tillsammans se till att den blir verklighet.

Det finns vissa ord som är förgiftande

• Helt plötsligt blev det bara fel och vi har inte kunnat prata med varandra på flera dagar
• Rätt vad det var så stod vi bara och skrek åt varandra
• Vad jag än säger blir det fel

Visst känner många igen sig i punkterna ovan, och visst undrar man ibland hur det kan bli så fel när man tycker så mycket om varandra och vill så väl. Då är det bra att veta att vissa ord kan förgifta ett samtal, ord som till exempel:

Varför
”Varför” blir som en anklagelse där du ställer den andre till svars. Du är inte intresserad av den andre eller situationens förlopp, du vill bara att den andre erkänner sitt fel. Den andre går direkt till försvar, och det kan liknas vid ett rött skynke framför en tjur.

Exempel:
A: Varför smutsade du ner dina nya byxor?
B: Är du helt dum i huvudet?! Tror du att jag gjorde det med flit?

Men
Allt du sagt innan ordet ”men” försvinner. Ofta när vi ger beröm eller annan positiv feedback får vi för oss att vi ska vara ärliga samtidigt. Då är det som allt det positiva suddas ut och den andre känner att saker och ting aldrig duger åt dig.

Exempel:
A: Vilken god köttfärssås du gjorde, men försök att vara lite mer försiktig med saltet nästa gång.
B: Jaså, du tyckte att det var äckligt. Glöm att jag gör mat fler gånger.

Om du…
När vi vill ha en förändring och börjar med att lägga allt ansvar på den andre och inget på sig själv slår det ofta stopp direkt. Det kan också vara så att den andre säger okej, men att ingen förändring sker. Då kan det vara så att du har påstått att om den andre bara gjorde på den ena eller andra sättet skulle allt vara bra.

Exempel:
A: Om du bara svarar i mobilen när jag ringer skulle allt bli mycket trevligare här hemma.
B: Om du bara fattar att jag är 15 år skulle allt bli mycket bättre!

Så vad kan du säga i stället?
Det är faktiskt enkelt att byta ut ”varför” mot ”hur kan det komma sig?” Då känns det som att du bryr dig på ett helt annat sätt.

Exempel:
A: Hur kan det komma sig att du har smutsat ner dina byxor?
B: Jag fattar inte hur jag kunde vara så klantig. Jag såg inte lerpölen.

När du ger beröm och positiv feedback är det viktigt att det får stå för sig själv för att göra verkan. Om det var något som inte blev helt bra vet den andre oftast redan det. Ta därför bort ”men”.

Exempel:
A: Vilken god köttfärssås du gjorde!
B: Var den inte för salt?
A: Tycker du det? Ibland rundar jag av köttfärssåsen med en nypa socker. Jag kanske skulle ha tipsat om det.
B: Det ska jag tänka på nästa gång.

Och vad gäller ”om du” blir det oftast bättre om du utgår från dig själv i stället.

Exempel:
A: Jag blir orolig att något har hänt dig när du inte svarar i mobilen. Då ringer jag massor av gånger och sedan blir jag arg på dig när du till slut svarar.
B: Jag har ingen lust att svara eftersom du bara skäller på mig som om jag vore en liten unge. Jag vill inte att mina kompisar ska höra dig.