Vårbudget
Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”
Annons
Vårbudget
Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten
I dag presenterade regeringen vårbudgeten.
Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken, menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.
– Den frågan är för viktig för att försättas i väntläge, säger hon.
Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten:
Statens skolverk
Regeringens föreslår att ramanslaget för Statens skolverk ökas med 19 500 000 kronor. Ökningen beror bland annat på att man planerar att ge Statens skolverk uppdraget att sprida goda exempel på̊ hur svenska för invandrare (SFI) kan kombineras med yrkesutbildningar.
Sameskolstyrelsen
Regeringens föreslår att anslaget för Sameskolstyrelsen ökas med 15 000 000 kronor.
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, som i dag har ett ramanslag på̊ 3 685 198 000 kronor, föreslås ökas med 40 000 000 kronor. Bland annat vill regeringen satsa på förebyggande och kompetenshöjande arbete med koppling till #metoo, samt i att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen.
Statligt stöd till vuxenutbildning
Regeringens föreslår att det statliga stödet till vuxenutbildning ökas med 110 000 000 kronor. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare insatser för att fler personer som är i behov av vuxenutbildning ska kunna påbörja studier.
Praktiknära skolforskning
Regeringens föreslår att praktiknära skolforskning ska ökas med 37 500 000 kronor.
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
För att stärka kunskapsutvecklingen och minska klyftorna i skolan har regeringen avsatt en miljard kronor som landets kommuner och friskolor kan begära ut under 2018, och sedan är det aviserat 3,5 miljarder nästkommande år och 6 miljarder 2020.
Här finns hela vårbudgeten.
Under måndagsmorgonen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) vårbudgeten som innehåller reformer 2,6 miljarder kronor. Större delen av pengarna ska gå till sjukvården och äldreomsorgen, men det satsas även på skola och utbildning.
Den största delen i vårändringsbudgeten som berör skolan är det som kallas för jämlikhetspengen. 500 miljoner kronor som läggs på stöd till skolor i utanförskapsområden. Dessutom kan kommuner och huvudmän för fristående skolor redan nu ansöka om ungefär en miljard kronor i statligt bidrag till höstterminen för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén tycker att det är utmärkt att staten stärker greppet för att åstadkomma ökad jämlikhet i grundskolan.
– Men jag känner stark oro för att kontrollen blir otillräcklig så kommuner och friskolor samtidigt tar chansen att dra ner på sina egna skolsatsningar. Det får inte hända.
I övrigtanser hon att vårbudgeten innehållerbra satsningar på skolan.
– Regeringen tycks ha insett behovet av en satsning på skolan och lärarna mot bakgrund av de växande elevkullarna och den redan nu svåra lärarbristen. Men blygsamma ambitioner lär inte på långa vägar räcka för att också höja kvaliteten. Ska Sverige på allvar delta i den internationella konkurrensen finns det inget viktigare än fortsatta och kraftfulla utbildningssatsningar, säger Åsa Fahlén.
Dock tycker hon att regeringens vårproposition inte är tillräckligt tydlig med färdriktningen för statens roll i skolpolitiken.
– Staten måste stärka närvaron på skolans område. Även om frågan om regional skolorganisation utreds måste färdriktningen anges redan nu. Bristande likvärdighet kräver starkare statligt stöd och kontroll. Den frågan är för viktig för att försättas i väntläge, säger hon.
Lärarnas Riksförbund efterlyser samtidigt ett professionsprogram för lärare redan nu.
– Ett tydligt, för individen förutsägbart, och nationellt hanterat system skulle bidra till att stärka läraryrkets attraktivitet. Det är absolut nödvändigt om vi ska få bukt med lärarbristen och höja elevernas resultat. Nu måste politikerna skrida till handling och återkomma med ett skarpt förslag, säger Åsa Fahlén.