Förebygg ohälsa hos unga – inför ett KID-avdrag

Publicerad 6 september 2021

För de barn och ungdomar som lever i en socioekonomiskt utsatt miljö är ett engagemang i en idrottsförening en fantastisk möjlighet att bryta utanförskapets effekter. Problemet är att det i dag är för kostsamt för många föräldrar att låta sina barn delta i dessa aktiviteter. Det kan handla om idrottsutrustning, medlemsavgifter och resor till matcher och träningar. Att socialt utsatta unga exkluderas från samhället är förenat med stora risker och kostnader. Den ekonomiska situationen färgar hela livet. Forskningen visar att ekonomisk utsatthet ökar riskerna för ohälsa, ett sämre socialt liv, sämre skola och uppväxtvillkor för barn och ungdom, men också ett minskat engagemang i, och tilltro till, samhället och politiken.*

Stiftelsen Aktiv Skola har under lång tid engagerat sig för de barn och unga som inte ges samma möjlighet att få uppleva allt det positiva som föreningslivet bidrar med. Vi anser att det inte är anständigt att föräldrars ekonomiska situation ska skapa ett socialt utanförskap för barnen. De måste ges rätt förutsättningar för ett aktivt och hälsosamt liv. Därför presenterar vi nu förslaget om KID-avdrag (Kultur- och idrottsavdrag) för landets politiker.

KID-avdraget bygger på samma modell som RUT och ROT och innebär en skattereduktion på max 5 000 kr/barn och år. Förslaget bör utformas enligt modellen: ju lägre inkomst desto större avdragsrätt. Föreningar får ersättning vid redovisning av antal närvarande vid aktiviteter samt tillhandahållande av utrustning. Ersättningsgraden kan byggas på senast deklarerade inkomst.

Idrottsföreningarna är utförare och föräldrar köpare. Avdraget sker via en direkt reducering av faktura från föreningen, föreningen redovisar avdraget till Skatteverket som i sin tur får ersättning utbetald via föreningens skattekonto.

För att föräldrar ska känna trygghet i att låta sina barn vara aktiva i föreningslivet krävs ekonomisk hjälp. Bidrag är av naturen stigmatiserande och många i riskzonen känner skam att söka denna typ av stöd. Genom ett KID-avdrag undanröjer man en stor del av den risken. Klubbar och föreningar får möjlighet till ekonomisk kompensation för ett aktivt arbete med att locka dessa ungdomar till sin verksamhet. Hållbarhet och cirkulär ekonomi är viktiga faktorer och genom att föreningar får ersättning för att tillhandahålla utrustning ger KID-avdraget en möjlighet att samla in och återanvända och tillhandahålla begagnad idrottsutrustning.

KID-avdraget utformas så att det bidrar till att stärka den enskilde och dennes möjlighet att leva ett självständigt liv och delta aktivt i samhällslivet, avdraget ska kunna ges utan krav på att den enskilde först måste bli totalt utblottad, vilket ofta är fallet med existerande stöd riktad mot denna ekonomiskt utsatta grupp.

Om vi vill få bukt med utanförskap, kriminalitet och gängvåld räcker det inte enbart med ökade polisiära och reaktiva insatser. Det förebyggande arbetet är betydligt mer effektivt, och ett införande av KID-avdrag skulle utgöra ett viktigt verktyg för att ge alla barn samma möjlighet att delta i kultur- och idrottsaktiviteter på lika villkor.

* Fattigdom i Sverige 2018, EAPN Sverige.

Dela gärna detta innehåll i dina sociala kanaler

Fler nyheter om hälsa: fysisk hälsa: psykisk skolfrågor

Hälsa: fysisk
Fritidskortet är det verkligen så bra?

I slutet av 2024 kom regeringen ut med ett nytt förslag för att barns hälsa genom att lansera Fritidskortet. Men vi på Aktiv Skola funderar på hur bra detta förslag egentligen är. Vi utvecklade för några år sedan ett förslag som vi anser är mycket bättre än regeringens - vi kallar det KID-avdraget.  Hör vad vår politiska expert har att säga om den nya förslaget. 

Läs mer
Hälsa: fysisk
Intervju med skolsköterskan Maria från Maltesholm skola

Två snabba frågor till Maria som jobbar som skolsköterska på Maltesholm skola i Hässelby strand.

Läs mer
Hälsa: fysisk
Intervju med skolsköterskan Deka från Prolympia idrottsskola

På Skolsköterskekongressen fick vi även chansen att ställa ett par snabba frågor till Deka som jobbar som skolsköterska på Prolympia idrottsskola.

Läs mer
Hälsa: fysisk
Mer idrott i skolan? JA säger Aktiv Skola! 

20 år av studier visar att forskarnas hypotes stämmer: daglig fysisk aktivitet kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder.

Läs mer
Grooming
Hälsa: psykisk
Kumlafallet

När 13-åriga Linn tar sitt liv i Kumla 2013 tror polisen att det handlar om nätmobbning. Men bakom skärmen döljer sig en vuxen man – och över tjugo utsatta flickor.

Läs mer
Grooming
Hälsa: psykisk
Mobbning
TikTok – en populär men riskfylld plattform

TikTok är en av världens mest använda plattformar bland barn och unga, men den är också omdebatterad. Under de senaste månaderna har den amerikanska regeringen granskat appens användarvillkor och datainsamlingspraxis och anser att den utgör en säkerhetsrisk.

Läs mer
Grooming
Hälsa: psykisk
Mobbning
Hur kan du som förälder få bättre koll på ditt barns digitala liv?

Det är svårt att ha koll på sina barns digitala liv, det kommer allt fler plattformar och som förälder kan det vara svårt att veta vad ditt barn möter på nätet.

Läs mer
Hälsa: psykisk
Mobbning
Otrygghet och mobbning i skolan = ökad psykisk ohälsa

Otrygghet får stora direkta och indirekta konsekvenser. Därför är det mycket oroväckande att nästan hälften av alla barn och unga är utsatta för kränkningar.

Läs mer
Skolfrågor
Dags att tala klarspråk: Sverige satsar mest – men får minst

Sverige investerar nästan 7 procent av BNP i utbildning. Det är mer än de flesta europeiska länder och betydligt högre än EU-genomsnittets 5 procent. På pappret borde det innebära en av världens bästa skolor. Men verkligheten pekar åt ett helt annat håll.

Läs mer
Gängrekrytering
Skolfrågor
Skolan ska vara en fristad, inte gängens rekryteringsplats

Barn ska skyddas, inte lockas in i kriminalitet. Därför vill vi se kraftfulla åtgärder för att hålla gängens påverkan borta från våra skolor.

Läs mer
Skolfrågor
Återta kontrollen över skolan.

Sverige har i dag ett skolsystem som sviker tusentals barn varje år. När elever lämnar grundskolan utan att kunna läsa, skriva eller räkna tillräckligt bra – då har vi ett allvarligt systemfel. Det är inte barnen det är fel på. Det är vi vuxna som har abdikerat från vårt ansvar.

Läs mer
Skolfrågor
Språket öppnar dörrar

En stark svenska ger alla barn bättre möjlighet i skolan, i samhället och i framtiden. Därför vill vi stärka svenskundervisningen tidigt, särskilt där behoven är störst.

Läs mer

Nyhetsbrev