För vuxna på arbetsmarknaden finns det lagar, regler och strukturer för vad som gäller kring arbetsmiljön. Det är tydligt vem en kan vända sig till när arbetsmiljöarbetet brister, och det finns stöd att få i flera led utanför arbetsplatsen. För skolelever saknas ofta denna tydlighet.
En god arbetsmiljö leder oftast tankarna till den fysiska arbetsmiljön: ergonomiska sittplatser, en bra ljudnivå, möjlighet till pauser och vila. Men det innefattar också den minst lika viktiga psykosociala arbetsmiljön, det vill säga att mötas med respekt, att kunna påverka sina uppgifter och ett bra socialt klimat i arbetsgruppen eller skolklassen. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att unga ska trivas i skolan. Det är också en förutsättning för att kunna lära sig nya saker och prestera. Trots det saknas tillräckliga rutiner på många skolor.
Många unga möts av kränkande kommentarer och en press från sina klasskamrater kring att bevisa sin status exempelvis socialt eller ekonomiskt. Samtidigt förekommer nedlåtande behandling även från lärare och annan skolpersonal. Under RFSL Ungdoms tidigare projekt Diskrimineringskartan skickade unga hbtqi-personer in berättelser om när de behandlats illa i skolan på grund av sin sexualitet eller könsidentitet. En röd tråd i berättelserna var att det gjorde ont när klasskamrater behandlade dem illa, men att det värsta var när vuxen skolpersonal såg det hända utan att agera. I motsats skapade det en mycket tryggare miljö och upplevelse när personal tog sitt ansvar och markerade att exempelvis kränkande kommentarer inte är okej. En trygg miljö i skolan måste säkerställas för alla unga, och det är den vuxna skolpersonalens ansvar att se till att det händer.
