Kategori: Hälsa

Vad vi äter har en stor inverkan på vår hälsa. Ät mer färg!

Vi blir mer och mer medvetna om matens betydelse för en god hälsa. Samtidigt visar undersökningar att många av oss äter för lite av näringstäta livsmedel och i stället får en stor del av det totala energiintaget genom så kallad utrymmesmat. Det vill säga godis, kaffebröd, snacks och sötad dryck – mat som är energirik men näringsfattig.

Enligt Riksmaten Ungdom som publicerades 2018 får barn i årskurs 5 och 8, och årskurs 2 på gymnasiet i genomsnitt 17 procent av sitt totala energiintag från utrymmesmat, och 20 procent av barnen har övervikt eller fetma.

Att äta mer hälsosamt är viktigt för alla, men kanske extra viktigt för unga eftersom de generellt har ett mindre energibehov jämfört med vuxna. Det innebär att det blir särskilt viktigt att maten är näringsrik för att kunna tillgodose alla näringsämnen kroppen behöver för att ge de bästa möjliga förutsättningar för en god hälsa. En annan viktig aspekt är också att skapa goda matvanor hos de unga inför framtiden. Utifrån beräkningar som Livsmedelsverket i samarbete med Lunds universitet genomfört kan 14 procent av alla dödsfall i Sverige förhindras eller senareläggas genom bättre matvanor.

Men hur kan vi äta mer hälsosamt då? Den kostförändring som ger störst effekt är om vi äter mer frukt och grönsaker. Rekommendationen för barn och vuxna är 400–500 gram frukt och grönsaker om dagen, vilket motsvarar två generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. För många kan det bli ett stort steg att nå upp till rekommendationen på 400–500 gram/dag men kom ihåg att alla ökningar, små som stora, är positiva för vår hälsa.

Några tips för ett ökat intag av frukt och grönt

Tänk färg. Utgå från att varje måltid ska innehålla någon/några grönsaker, frukter eller bär. Ju fler färger du får i dig under en dag, desto mer olika näringsämnen ger du din kropp.

Låt måltiden utgå från grönsakerna. Bygg upp din måltid utifrån färgglada grönsaker, rotfrukter och bönor. Skapa matiga och färgrika sallader och tänk färgrikt.

Fryst frukt, bär och grönt är precis lika nyttig som färsk, ibland till och med nyttigare. Med en välfylld frys har du alltid snabb tillgång till grönsaker, frukt och bär till alla dina måltider.

Välj i första hand grova grönsaker. Rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor, lök och baljväxter är extra värdefulla tack vare att de är så näringsrika.

Kort om tid? Gör en smoothie av grönsaker, frukt och/eller bär. Det är ett bra sätt att snabbt få i sig alla nyttigheter samt de viktiga fibrerna – perfekt för dig som är på språng.

Använd mer bönor och linser. De är laddade med nyttigheter och är dessutom proteinrika. Gör hummus, falafel, bönburgare, chili con carne, soppor eller grytor av bönor, kikärter eller linser. Du smaksätter enkelt med vitlök, lime, chili, curry och örtkryddor.

Välj grönsaker, frukter och bär efter säsong. (Om du inte väljer frysta). Då är de godast och billigast, och det är dessutom mest klimatsmart.

Sömnproblem

Sömnproblemen kan bero på flera olika saker: till exempel psykologiska eller kroppsliga faktorer, eller stress. Det kan också bero på en kombination av dessa saker. Sömnproblem kan påverkas av ångest, en kroppslig sjukdom eller ha att göra med depression. Det kan till och med vara så att sömnproblemen gör att man blir nedstämd, och då kan det bli en ond cirkel där man mår dåligt för att man inte sover bra – vilket gör att man mår och sover ännu sämre.

Ibland kan stress och oro vara mer långvarig och göra att man får sömnproblem under en längre tid. Kanske har man oroliga tankar som återkommer och är svåra att bli av med, eller stress som inte går över. Långvariga sömnproblem kan leda till att man får svårt att ha en fungerande vardag. Kanske har man vänt på dygnet och sover till sent på dagen eller ligger vaken på nätterna så att man känner sig utmattad, okoncentrerad och får svårt att hålla humöret uppe på dagarna. Det kan också vara så att man sover mycket men ändå alltid känner sig trött.

Man bör söka hjälp om man har sömnproblem som håller i sig och som gör att man inte klarar av att ha en fungerande vardag.

Lusfröken, skolsyster, skolsjuksköterska – en historisk tillbakablick på skolhälsovården

När jag var liten stod man på led i linne och underbyxor för att få komma in till skolsystern eller skoldoktorn och bli godkänd. Sedan dess har mycket förändrats och förbättrats inom skolhälsan, men vi börjar från början.

Läroverken var först med att införa skolhälsovård, redan på 1830-talet, och inspirationen kom från Tyskland. 1868 beräknas de flesta läroverk i Sverige ha haft skolhälsovård och tio år senare kom den första föreskriften om skolläkare i läroverksstadgan. Framför allt nådde den pojkar från medel- och överklasshem, eftersom det var de som gick i de statliga eller kommunala läroverken.

Den första skolsköterskan anställdes 1919 i Stockholm och kallades av barnen för ”lusfröken”. Hennes uppgift var att spåra och hantera ohyra hos barnen, närvara vid skolläkarens mottagning, följa barn till sjukhus och att ge barn behandling i hemmet på läkarens ordinationer.

Skolhälsovården har sedan dess haft en stark ställning i Sverige. Den startade under en tid då medicinen och den naturvetenskapliga kunskapen stod mycket högt i kurs, och tilltron var stor till att man med ny, objektiv kunskap om medicin, psykologi och fysiologi skulle kunna lösa många av samhällets problem.

Jag är glad och stolt över att vara en liten del av denna viktiga samhällsinstitution.

Sov gott

Sömnen är viktig för att man ska må bra och för att kroppen och hjärnan ska utvecklas och fungera på ett bra sätt. Man kan få svårt att sova under en period om man har det stressigt eller om man är orolig och extra spänd för något särskilt, till exempel inför ett prov i skolan eller en viktig match. Då brukar sömnproblemen gå över när situationen har lugnat ner sig eller när man har klarat av det som gjorde en nervös. Tillfälliga sömnproblem är vanligt och de flesta upplever det ibland. Sömnproblem kan orsakas av flera olika saker: psykologiska eller kroppsliga faktorer, eller av stress.

Sömnlöshet är den vanligaste sömnstörningen och innebär att man har svårt att somna, vaknar ofta på natten och vaknar för tidigt. En annan form av sömnstörning är att man är sömnig på dagen och behöver sova mer än vanligt, mer än vad som kan förklaras av dålig nattsömn. En vanlig sömnstörning i tonåren är att man har en störning av dygnsrytmen så att man somnar väldigt sent och behöver sova länge på morgnarna. Det finns också andra problem med sömnen, till exempel att tala i sömnen, nattskräck, sömngång och mardrömmar, men det skriver jag mer om i nästa inlägg.

Rörelseförståelse – lika viktigt som att lära sig läsa och skriva

I dag vet vi att regelbunden fysisk aktivitet är en av grundstenarna för en god hälsa. Vi ser också att fysisk aktivitet har positiva effekter på hjärnans kognitiva funktioner. Fler och fler skolor genomför olika pulshöjande aktiviteter för att öka koncentrationsförmågan och arbetsminnet, och därmed förbättra skolprestationen.  

Trots detta visar majoriteten av de befolknings- och livsstilsstudier som genomförs att väldigt få når upp till de rekommendationer vi har kring fysisk aktivitet. I en nationell studie från Karolinska Institutet där den dagliga aktiviteten på barn i årskurs 5 och 8, och årskurs 2 på gymnasiet mättes med en accelerometer såg man att bara 44 procent av pojkar och 22 procent av flickor nådde upp till rekommendationen på 60 minuter fysisk aktivitet per dag.

Vi vet att vi ska röra på oss men vi gör det inte, så hur ska vi kunna öka rörelseglädjen och den dagliga fysiska aktiviteten bland våra barn?

World Health Organsitation, WHO, nämner i sin Global physical activity action-plan att rörelseförståelse kan vara nyckeln till att lösa det växande problemet kring inaktivitet som sprider sig i alla åldrar.
Rörelseförståelse kommer från engelskans physical literacy och bygger på en helhetssyn kring fysisk aktivitet där målet är att utveckla alla individer så att de vill, vågar och kan vara fysiskt aktiva hela livet. Rörelseförståelse utgår ifrån fyra olika delar:

  • Den första delen handlar om rörelsekompetens. Ju bättre rörelsekompetens desto större möjlighet att kunna delta i en bred flora av olika aktiviteter.
  • Den andra delen är den psykiska. En utökad rörelsekompetens skapar ett ökat självförtroende, rörelsetillit och självkänsla.
  • Den tredje delen är kunskap. En utökad rörelsekompetens bidrar där till en större tillit till den fysiska förmågan vilket ger motivation och glädje i att delta i olika aktiviteter.
  • Den fjärde och sista delen är beteende. Genom en utökad rörelsekompetens, självförtroende, självkänsla och motivation, vilket kommer från att vara regelbundet fysiskt aktiv, kan ett personligt intresse skapas för att delta i meningsfulla samt utmanande aktiviteter som en del av sin livsstil.

Rörelseförståelse är alltså mer än att bara vara fysiskt aktiv. Det kan vara nyckeln till hur vi ska få den fysiska aktiviteten att bli en del av vår livsstil. Därför är rörelseförståelse lika viktigt som läs- och skrivförståelse. Ju större förståelse desto större möjlighet att människor själva förstår vikten av att röra på sig och vara fysiskt aktiva hela livet.

Tips

Hoppa, springa, balansera, hänga, klättra, krypa, kasta och fånga. Grunden i rörelseförståelse är att försöka röra sig på så många olika sätt som möjligt, då tränar vi alla de rörelser som kroppen behöver kunna.

Tänk på 

  • Gör aktiviteter där alla har roligt, mår bra och utvecklas
  • Ha fokus på att utveckla hela människan genom glädje och allsidig träning
  • Skapa en trygg miljö som tillåter och ger utrymme för misstag, kreativitet och delaktighet
  • Ta hänsyn till olikheter och kom ihåg att utveckling är väldigt individuellt

 

En meningsfull fritid

En meningsfull fritid kan innebära så mycket. Det kan vara att spela fotboll, dansa, resa eller att upptäcka nya saker. I huvudsak tänker jag att en meningsfull fritid innebär något som bidrar till ett välmående där möjligheten ges till att få utlopp för sin kreativitet. Meningsfullhet är en viktig del i vårt driv framåt mot nya idéer och nya måluppfyllelser. Mitt fokus i den här texten kommer att ligga på barn och deras meningsfulla fritid. Jag vill tro att skola och fritid går hand i hand och att de ständigt samspelar med varandra. Det säger sig självt att en positiv fritid kan bidra till en positiv skolgång. Självklart finns det barn som har det svårt i skolan av olika anledningar, och i de fallen anser jag att en meningsfull fritid är extra viktig. Att hitta en arena där barnet får lyckas även om det inte går så bra i skolan är inget annat än en otrolig friskfaktor.

Vi har alla någon gång känt oss omotiverade under vår skoltid, och det som gav mig motivationen tillbaka var musiken jag hade vid sidan om skolan. Att ha någonting att längta till efter skolan tror jag bidrar till en känsla av meningsfullhet. I mitt arbete som förebyggande socialsekreterare möter jag ofta skolpersonal som värnar om elevers fritid. Det gläder mig att se skolpersonal engagera elever i olika aktiviteter och även hjälpa dem att ta en första kontakt med en förening. Ofta är det kanske den största utmaningen, att ta kontakt. Kan föräldrar, skola, fritidsföreningar och eventuellt socialtjänst hjälpas åt? Det tror jag. Om vi ser varandra som positiva länkar tror jag att vi har möjligheten att uppnå goda resultat och framförallt ett bättre välmående bland våra barn.