Rätt beslut att hålla skolorna öppna

Skolan har en tydlig roll när det gäller att säkerställa att samhället fungerar bra. Sveriges strategi att hålla skolorna öppna under denna annorlunda tid ledde till många diskussioner. Vissa hävdade att den rätta vägen var att stänga skolorna, medan andra berömde Sverige för att våga hålla dem öppna. Som rektor tror jag att det rätta beslutet var att hålla dem öppna eftersom de har en viktig roll när det gäller att säkerställa att samhället fungerar och att barnen tas om hand.

Alla som arbetar i en skola förstår att deras huvudroll är att stödja eleverna i deras akademiska utveckling. Att utveckla nya förmågor och att förvärva nya kunskaper är kärnan i det vi gör. Vår roll som utbildare, ja alla som arbetar i en skola behöver ha rollen som utbildare, sträcker sig emellertid långt utanför den akademiska utvecklingen. Vi är de människor som tränar eleverna och säkerställer att de lär sig hur de ska bete sig i ett väl fungerande samhälle. Det är vi som stöttar dem om de gör misstag, och det är vi som arbetar i skolan som diskuterar värden och etik. Att stänga skolor skulle ha påverkat eleverna på ett negativt sätt ur alla de här aspekterna, men det är inte huvudanledningen till varför jag så starkt tror på att skolorna behövde vara öppna. 

För många elever är skolan en fristad där de känner sig säkra, sedda och hörda, och när sommarlovet närmar sig är många barn rädda för att förlora den fristaden. För vissa elever har skolan även i uppgift att hjälpa till om barnens hem inte fungerar. Barn måste hela tiden ges möjligheten att träffa vuxna som tror på dem och ger dem stöd – och samtidigt vågar ifrågasätta deras beteende. För dem som arbetar i en skola skulle jag hövligt vilja påminna om den viktiga roll de har haft under de senaste månaderna, och också om vikten av att vara uppmärksam när sommaren närmar sig. Det är inte alla elever som ser fram emot sommaren. Skolan har en tydlig roll i samhället, och under de här konstiga tiderna skulle jag vilja hävda att vår roll är viktigare än någonsin när det gäller att säkerställa att barnen känner sig säkra och inte förlorar sin tilltro till vuxna. 

God arbetsmiljö behöver gälla även i skolan

För vuxna på arbetsmarknaden finns det lagar, regler och strukturer för vad som gäller kring arbetsmiljön. Det är tydligt vem en kan vända sig till när arbetsmiljöarbetet brister, och det finns stöd att få i flera led utanför arbetsplatsen. För skolelever saknas ofta denna tydlighet.

En god arbetsmiljö leder oftast tankarna till den fysiska arbetsmiljön: ergonomiska sittplatser, en bra ljudnivå, möjlighet till pauser och vila. Men det innefattar också den minst lika viktiga psykosociala arbetsmiljön, det vill säga att mötas med respekt, att kunna påverka sina uppgifter och ett bra socialt klimat i arbetsgruppen eller skolklassen. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att unga ska trivas i skolan. Det är också en förutsättning för att kunna lära sig nya saker och prestera. Trots det saknas tillräckliga rutiner på många skolor. 

Många unga möts av kränkande kommentarer och en press från sina klasskamrater kring att bevisa sin status exempelvis socialt eller ekonomiskt. Samtidigt förekommer nedlåtande behandling även från lärare och annan skolpersonal. Under RFSL Ungdoms tidigare projekt Diskrimineringskartan skickade unga hbtqi-personer in berättelser om när de behandlats illa i skolan på grund av sin sexualitet eller könsidentitet. En röd tråd i berättelserna var att det gjorde ont när klasskamrater behandlade dem illa, men att det värsta var när vuxen skolpersonal såg det hända utan att agera. I motsats skapade det en mycket tryggare miljö och upplevelse när personal tog sitt ansvar och markerade att exempelvis kränkande kommentarer inte är okej. En trygg miljö i skolan måste säkerställas för alla unga, och det är den vuxna skolpersonalens ansvar att se till att det händer.

Sov gott

Sömnen är viktig för att man ska må bra och för att kroppen och hjärnan ska utvecklas och fungera på ett bra sätt. Man kan få svårt att sova under en period om man har det stressigt eller om man är orolig och extra spänd för något särskilt, till exempel inför ett prov i skolan eller en viktig match. Då brukar sömnproblemen gå över när situationen har lugnat ner sig eller när man har klarat av det som gjorde en nervös. Tillfälliga sömnproblem är vanligt och de flesta upplever det ibland. Sömnproblem kan orsakas av flera olika saker: psykologiska eller kroppsliga faktorer, eller av stress.

Sömnlöshet är den vanligaste sömnstörningen och innebär att man har svårt att somna, vaknar ofta på natten och vaknar för tidigt. En annan form av sömnstörning är att man är sömnig på dagen och behöver sova mer än vanligt, mer än vad som kan förklaras av dålig nattsömn. En vanlig sömnstörning i tonåren är att man har en störning av dygnsrytmen så att man somnar väldigt sent och behöver sova länge på morgnarna. Det finns också andra problem med sömnen, till exempel att tala i sömnen, nattskräck, sömngång och mardrömmar, men det skriver jag mer om i nästa inlägg.

Hjälp, nu kommer julen!

Nu är julen snart här – julen som förväntas vara en glädjens och familjens högtid. Är det den första julen efter skilsmässan eller separationen är det kanske ett känsligt läge. Många nyskilda par firar jul tillsammans för barnens skull, men även om det görs i all välmening kan det sända ut fel signaler. Barnen kan lätt få förväntningar och tro att föräldrarna ska bli tillsammans igen, och därför är det viktigt att göra klart för barnen vad det handlar om.

Många par firar jul tillsammans det första året efter separationen, men hittar sedan nya sätt att lösa det på. I vissa familjer innebär det att barnen får fira två julaftnar på en och samma dag – en hos den ena föräldern och en hos den andre föräldern.

Om man vill att barnen firar två jular är det kanske bättre att man sprider ut det på olika dagar i stället för att pressa in allt under julafton. Försök att se det ur ett barnperspektiv, för i grund och botten handlar det ju om att kunna se vad som är bäst för barnen och att sätta sina egna behov åt sidan. Är det barnen som mår bäst av att dela upp julaftonen på två föräldrar, eller är det snarare föräldrarna som mår bäst av den lösningen? De flesta brukar kunna hitta fram till ett sätt att fira julen som passar just deras familj, vissa genom att skapa nya traditioner i stället för att hålla fast vid de gamla.

Är du ny bonusförälder vinner du på att ta et steg tillbaka och tänka på ursprungsfamiljens känslor. Tänk igenom hur viktigt det är för barnen att du är med, hur viktigt det är för din partner att du är med och hur viktigt det är för dig att vara med.