Kategori: Skola

Nu skakar vi loss!

Att bryta stillasittandet känns om möjligt ännu viktigare i dag. Coronapandemin har nu hållit oss i sitt grepp i över ett och ett halvt år och en av konsekvenserna har varit en minskad fysisk aktivitet i samtliga grupper, unga som gamla.

Preliminära data visar att fysisk aktivitet har minskat generellt med 7 till 38 procent och idrottsrörelsen har tappat mellan 10 och 30 procent av barnen och ungdomarna. Den psykiska hälsan har också påverkats starkt av isolering, ensamhet, distansundervisning, hemarbete och brist på sociala kontakter. Sedan tidigare vet vi också att socioekonomiska grupper är mindre fysiskt aktiva och kan ha påverkats i ännu högre grad under pandemin. Samtidigt vet vi vilken kraft och påverkan fysisk aktivitet har på att förebygga ohälsa och stärka hälsan.

Vi på Aktiv Skola vill genom kampanjen Skaka loss väcka den kraften och inspirera till ökad rörelseglädje. Vi vill även visa att det varken behöver vara särskilt krångligt, tidskrävande eller tråkigt att få in mer rörelse under skoldagen. För vi vet ju att om vi bryter stillasittandet lite oftare och får in mer rörelse i vardagen så blir det både enklare att sitta still och lättare att lära sig nya saker. Dessutom mår vi mycket bättre.

Kom ihåg att:

• Alla barn, ungdomar, vuxna och äldre bör få säkra och jämlika möjligheter att medverka i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade, samt lämpliga och anpassade till deras ålder och funktionsförmåga.
• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen med hjälp av vardagsaktiviteter.
• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
• Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten.

Källa: Utdrag ur de nya rekommendationerna för fysisk aktivitet, www.fyss.se.

Morgontrött? Är lösningen mindre skärmtid?

Young beautiful blonde woman lying in bed suffering from alarm clock sound covering head and ears with pillow making unpleasant face. Early wake up, not getting enough sleep, going work concept

Alarmklockan ringer och yrvaket tänker man: ”Är det redan dags att gå upp?” Kroppen ropar efter mer sömn och det känns som att man nyss la ner huvudet på kudden.

Precis som vi regelbundet sätter mobilen på laddning kräver vår kropp sömn. Genom sömnen återhämtar vi oss och laddar upp inför kommande dag. För barn är också sömnen viktig eftersom de ska växa och utvecklas. Behovet av sömn varierar med ålder och de allra flesta drabbas någon gång av sömnproblem. Sömnbrist påverkar en rad faktorer och kan bland annat leda till nedstämdhet och sämre immunförsvar och koncentrationsförmåga.

Att sova dåligt någon natt här och där är inget att oroa sig för, kroppen är duktig på att kompensera några nätters dålig sömn genom att sova lite djupare kommande natt, men blir det för många återkommande nätter med för lite sömn mår vi inte bra.

I Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 kan vi se att i åldersgruppen 11–13 år uppger en tredjedel att de har sömnsvårigheter. En av de bidragande orsakerna till detta kan vara för mycket skärmtid.
Studier har visat att ju mer tid man tillbringar framför skärmen desto svårare blir det att somna och sömnbristen ökar. Men är all skärmtid likvärdig?

För att somna behöver vi koppla av, komma ner i varv och minska alla intryck. För en del kan mobilen eller surfplattan fylla detta syfte genom att man lyssnar på lugn musik eller läser. Det finns även forskningsrön som indikerar att vissa spel, som till exempel Tetris eller Candy Crush, kan vara positiva vid insomningsbesvär. Det vi däremot bör undvika är det aktiva tittandet, spelandet och chattandet eftersom det i stället kan skapa en mental anspänning som i sin tur kan påverka sömnen negativt.

Kom också ihåg att dra ner ljusstyrkan om du ska använda skärmen till att läsa, lyssna på musik eller spela Tetris på kvällen. Då minimerar du det blå ljuset som annars kan påverka din sömn negativt. Försök också att i möjligaste mån hålla sovrummet skärmfritt, och använd i stället din mobil eller surfplatta innan du lägger dig i sängen. Sängen är till för att sova i.

Några tips för en god sömn:

• Försök att stiga upp och lägga dig vid ungefär samma tider varje dag
• Var fysiskt aktiv under dagen
• Var ute i dagsljus varje dag
• Undvik drycker med koffein i under eftermiddagen och kvällen
• Varva ner i god tid innan du ska gå och lägga dig, lyssna på lugn musik, läs en bok, lös ett korsord eller spela Tetris
• Lägg dig inte hungrig
• Försök att ha det svalt, mörkt och tyst i sovrummet
• Använd öronproppar och ögonmask om du störs av ljud och ljus

Rätt beslut att hålla skolorna öppna

Skolan har en tydlig roll när det gäller att säkerställa att samhället fungerar bra. Sveriges strategi att hålla skolorna öppna under denna annorlunda tid ledde till många diskussioner. Vissa hävdade att den rätta vägen var att stänga skolorna, medan andra berömde Sverige för att våga hålla dem öppna. Som rektor tror jag att det rätta beslutet var att hålla dem öppna eftersom de har en viktig roll när det gäller att säkerställa att samhället fungerar och att barnen tas om hand.

Alla som arbetar i en skola förstår att deras huvudroll är att stödja eleverna i deras akademiska utveckling. Att utveckla nya förmågor och att förvärva nya kunskaper är kärnan i det vi gör. Vår roll som utbildare, ja alla som arbetar i en skola behöver ha rollen som utbildare, sträcker sig emellertid långt utanför den akademiska utvecklingen. Vi är de människor som tränar eleverna och säkerställer att de lär sig hur de ska bete sig i ett väl fungerande samhälle. Det är vi som stöttar dem om de gör misstag, och det är vi som arbetar i skolan som diskuterar värden och etik. Att stänga skolor skulle ha påverkat eleverna på ett negativt sätt ur alla de här aspekterna, men det är inte huvudanledningen till varför jag så starkt tror på att skolorna behövde vara öppna. 

För många elever är skolan en fristad där de känner sig säkra, sedda och hörda, och när sommarlovet närmar sig är många barn rädda för att förlora den fristaden. För vissa elever har skolan även i uppgift att hjälpa till om barnens hem inte fungerar. Barn måste hela tiden ges möjligheten att träffa vuxna som tror på dem och ger dem stöd – och samtidigt vågar ifrågasätta deras beteende. För dem som arbetar i en skola skulle jag hövligt vilja påminna om den viktiga roll de har haft under de senaste månaderna, och också om vikten av att vara uppmärksam när sommaren närmar sig. Det är inte alla elever som ser fram emot sommaren. Skolan har en tydlig roll i samhället, och under de här konstiga tiderna skulle jag vilja hävda att vår roll är viktigare än någonsin när det gäller att säkerställa att barnen känner sig säkra och inte förlorar sin tilltro till vuxna. 

God arbetsmiljö behöver gälla även i skolan

För vuxna på arbetsmarknaden finns det lagar, regler och strukturer för vad som gäller kring arbetsmiljön. Det är tydligt vem en kan vända sig till när arbetsmiljöarbetet brister, och det finns stöd att få i flera led utanför arbetsplatsen. För skolelever saknas ofta denna tydlighet.

En god arbetsmiljö leder oftast tankarna till den fysiska arbetsmiljön: ergonomiska sittplatser, en bra ljudnivå, möjlighet till pauser och vila. Men det innefattar också den minst lika viktiga psykosociala arbetsmiljön, det vill säga att mötas med respekt, att kunna påverka sina uppgifter och ett bra socialt klimat i arbetsgruppen eller skolklassen. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att unga ska trivas i skolan. Det är också en förutsättning för att kunna lära sig nya saker och prestera. Trots det saknas tillräckliga rutiner på många skolor. 

Många unga möts av kränkande kommentarer och en press från sina klasskamrater kring att bevisa sin status exempelvis socialt eller ekonomiskt. Samtidigt förekommer nedlåtande behandling även från lärare och annan skolpersonal. Under RFSL Ungdoms tidigare projekt Diskrimineringskartan skickade unga hbtqi-personer in berättelser om när de behandlats illa i skolan på grund av sin sexualitet eller könsidentitet. En röd tråd i berättelserna var att det gjorde ont när klasskamrater behandlade dem illa, men att det värsta var när vuxen skolpersonal såg det hända utan att agera. I motsats skapade det en mycket tryggare miljö och upplevelse när personal tog sitt ansvar och markerade att exempelvis kränkande kommentarer inte är okej. En trygg miljö i skolan måste säkerställas för alla unga, och det är den vuxna skolpersonalens ansvar att se till att det händer.

Våga fråga, våga lyssna

Att vara en trygg vuxen innanför skolans väggar är viktigare än vad du tror.
År 2017 gjordes en nationell kartläggning av Allmänna Barnhuset, gällande våld mot barn, där 4 741 elever deltog. Resultatet visade att 44 procent av eleverna någon gång har blivit utsatta för våld – det vanligaste var att barnmisshandeln skett inom familjen.

Något som jag har sett i min roll som förebyggande socialsekreterare är hur viktigt det är för elever att ha minst en trygg vuxen på skolan som de kan lita på. Tillit och förtroende är ingenting som uppstår genom en kompromiss, utan är något som måste få växa fram ur en relationsskapande process. Det kan många gånger vara svårt att som pedagog få tid att prata enskilt med elever, men jag vågar lova att den extra tid som läggs på varje enskild elev kommer att visa fruktsamhet.

Vissa elever behöver mer tid än andra och där gäller det att som pedagog ha rätt mindset. Frågar du mig vad rätt mindset är svarar jag att det är att skynda långsamt. Med begreppet skynda långsamt menar jag att det är viktigt att våga handla och agera, men att det också är okej att göra misstag för att kunna reflektera över sitt eget förhållningssätt gentemot eleven.

Om det är någon som har möjlighet att lära känna eleverna så är det skolpersonalen. När en elev berättar något som gör dig orolig måste du våga stanna kvar i berättelsen och lyssna. Låt eleven berätta färdigt innan du ställer följdfrågor. Många byter lätt samtalsämne när de får höra något som de själva inte känner sig bekväma i – och då finns risken att eleven inte känner sig lyssnad på. Det är viktigt att ha i åtanke att det eleven berättar för dig är elevens upplevda verklighet, och att du får höra det är tack vare att eleven känner en tillit till just dig.

Lusfröken, skolsyster, skolsjuksköterska – en historisk tillbakablick på skolhälsovården

När jag var liten stod man på led i linne och underbyxor för att få komma in till skolsystern eller skoldoktorn och bli godkänd. Sedan dess har mycket förändrats och förbättrats inom skolhälsan, men vi börjar från början.

Läroverken var först med att införa skolhälsovård, redan på 1830-talet, och inspirationen kom från Tyskland. 1868 beräknas de flesta läroverk i Sverige ha haft skolhälsovård och tio år senare kom den första föreskriften om skolläkare i läroverksstadgan. Framför allt nådde den pojkar från medel- och överklasshem, eftersom det var de som gick i de statliga eller kommunala läroverken.

Den första skolsköterskan anställdes 1919 i Stockholm och kallades av barnen för ”lusfröken”. Hennes uppgift var att spåra och hantera ohyra hos barnen, närvara vid skolläkarens mottagning, följa barn till sjukhus och att ge barn behandling i hemmet på läkarens ordinationer.

Skolhälsovården har sedan dess haft en stark ställning i Sverige. Den startade under en tid då medicinen och den naturvetenskapliga kunskapen stod mycket högt i kurs, och tilltron var stor till att man med ny, objektiv kunskap om medicin, psykologi och fysiologi skulle kunna lösa många av samhällets problem.

Jag är glad och stolt över att vara en liten del av denna viktiga samhällsinstitution.