Arkiv: Bloggen

Sömnproblem

Sömnproblemen kan bero på flera olika saker: till exempel psykologiska eller kroppsliga faktorer, eller stress. Det kan också bero på en kombination av dessa saker. Sömnproblem kan påverkas av ångest, en kroppslig sjukdom eller ha att göra med depression. Det kan till och med vara så att sömnproblemen gör att man blir nedstämd, och då kan det bli en ond cirkel där man mår dåligt för att man inte sover bra – vilket gör att man mår och sover ännu sämre.

Ibland kan stress och oro vara mer långvarig och göra att man får sömnproblem under en längre tid. Kanske har man oroliga tankar som återkommer och är svåra att bli av med, eller stress som inte går över. Långvariga sömnproblem kan leda till att man får svårt att ha en fungerande vardag. Kanske har man vänt på dygnet och sover till sent på dagen eller ligger vaken på nätterna så att man känner sig utmattad, okoncentrerad och får svårt att hålla humöret uppe på dagarna. Det kan också vara så att man sover mycket men ändå alltid känner sig trött.

Man bör söka hjälp om man har sömnproblem som håller i sig och som gör att man inte klarar av att ha en fungerande vardag.

Lusfröken, skolsyster, skolsjuksköterska – en historisk tillbakablick på skolhälsovården

När jag var liten stod man på led i linne och underbyxor för att få komma in till skolsystern eller skoldoktorn och bli godkänd. Sedan dess har mycket förändrats och förbättrats inom skolhälsan, men vi börjar från början.

Läroverken var först med att införa skolhälsovård, redan på 1830-talet, och inspirationen kom från Tyskland. 1868 beräknas de flesta läroverk i Sverige ha haft skolhälsovård och tio år senare kom den första föreskriften om skolläkare i läroverksstadgan. Framför allt nådde den pojkar från medel- och överklasshem, eftersom det var de som gick i de statliga eller kommunala läroverken.

Den första skolsköterskan anställdes 1919 i Stockholm och kallades av barnen för ”lusfröken”. Hennes uppgift var att spåra och hantera ohyra hos barnen, närvara vid skolläkarens mottagning, följa barn till sjukhus och att ge barn behandling i hemmet på läkarens ordinationer.

Skolhälsovården har sedan dess haft en stark ställning i Sverige. Den startade under en tid då medicinen och den naturvetenskapliga kunskapen stod mycket högt i kurs, och tilltron var stor till att man med ny, objektiv kunskap om medicin, psykologi och fysiologi skulle kunna lösa många av samhällets problem.

Jag är glad och stolt över att vara en liten del av denna viktiga samhällsinstitution.

Sov gott

Sömnen är viktig för att man ska må bra och för att kroppen och hjärnan ska utvecklas och fungera på ett bra sätt. Man kan få svårt att sova under en period om man har det stressigt eller om man är orolig och extra spänd för något särskilt, till exempel inför ett prov i skolan eller en viktig match. Då brukar sömnproblemen gå över när situationen har lugnat ner sig eller när man har klarat av det som gjorde en nervös. Tillfälliga sömnproblem är vanligt och de flesta upplever det ibland. Sömnproblem kan orsakas av flera olika saker: psykologiska eller kroppsliga faktorer, eller av stress.

Sömnlöshet är den vanligaste sömnstörningen och innebär att man har svårt att somna, vaknar ofta på natten och vaknar för tidigt. En annan form av sömnstörning är att man är sömnig på dagen och behöver sova mer än vanligt, mer än vad som kan förklaras av dålig nattsömn. En vanlig sömnstörning i tonåren är att man har en störning av dygnsrytmen så att man somnar väldigt sent och behöver sova länge på morgnarna. Det finns också andra problem med sömnen, till exempel att tala i sömnen, nattskräck, sömngång och mardrömmar, men det skriver jag mer om i nästa inlägg.

Fem punkter om droger

  1. Under lov och fester kommer ungdomar ofta i kontakt med droger. Under de längre loven från skolan kan umgänget ändras och den yttre påverkan att ”smälta in” gör att nya vanor kan bildas. Dessutom är acceptansen för att testa narkotika klart lägre vid alkoholpåverkan, och ofta påverkar även grupptrycket.
    Hur ska man då som ung våga och orka stå emot? Först och främst genom kunskap. Läs tillsammans på om alkoholens skadeverkningar, och om narkotika – både om för- och nackdelar. I andra hand, var kritisk och fundera kring om det finns missbruk i er närhet? Vi har bara ett liv (vad vi vet), var rädd om det!
  2. Tyvärr mår ungdomar i dag allt sämre psykiskt. Samhället ställer högre krav, och intryck från media och sociala medier gör att trycket på ungdomarna ökar. Dessutom har många det jobbigt i sina familjesituationer, och acceptansen för att ta tabletter (lyckopiller) har ökat. Dessa skrivs ut till både ungdomar och äldre i en allt större utsträckning vilket medför att risken för att testa andra tabletter, så kallade nätdroger ökar. (”Man är ju inte narkoman om man tar tabletter.”) Risken med nätdroger är att köparna ofta inte har en aning om vad de innehåller. Det finns många substanser i dessa tabletter som är både cancerogena och farliga av andra orsaker. Sällan innehåller de bara den substans som man köpt den för – och även den substansen är naturligtvis farlig.
  3. Initialt mår de flesta bättre när de testar narkotika första gången. Skräckpropagandan som de hört stämmer ju inte, tycker de därför. Då gäller det att inse hur narkotika fungerar. Den härliga känsla som man initialt känner kommer att bli svårare och svårare att uppnå vid upprepat bruk. Till slut måste man ha narkotika bara för att klara av vardagen, och man är fast i ett missbruk som påverkar både livskvalitén och ekonomin. Jag vill dock påpeka att det här inte gäller alla. Vissa kan klara av ett sporadiskt missbruk av droger, men det är inte säkert att just du kan det – och varför behöver du narkotika egentligen? Det finns ofta ett grundproblem som gör att man känner en lockelse till narkotika och andra droger.
  4. Som förälder och lärare är det mycket viktigt att ha kunskap om narkotika och dess verkningar. Det är ni som träffar ungdomarna i vardagen och kan med den kunskapen se de varningstecken som yttrar sig hos era barn eller elever. Att våga ta upp frågan om ett eventuellt missbruk kan rädda en ungdom.
  5. Legaliseringen av marijuana och hasch i många länder är en trend som tyvärr sprider sig. Vad beror detta på? Är marijuana och hasch ofarligt? Nej, definitivt inte! Marijuana och hasch består av ett stort antal substanser där den verksamma heter THC, Tetrahydrocannabinol. Påverkan på kroppen är, efter långvarigt missbruk, svårigheter att koncentrera sig, dåligt närminne, depressioner och självmordstankar. THC lagras i hjärnan så att man långt efter ett intag kan få så kallade flashbacks, alltså att rus uppstår okontrollerat, och detta upplevs ofta som väldigt obehagligt. Varför legaliseras då dessa droger i allt fler länder? Bruket och missbruket har blivit så vanligt att polisen har svårt att upprätthålla de lagar som finns. Dessutom finns det ekonomiska intressen som påverkar makthavare att legalisera bruket. Det allra kraftigaste argumentet är dock att bruket av drogen är så vanligt och att många klarar av att inte fastna i missbruk. Detta gör att många tyvärr inte ser farlighetspotentialen i drogen.

I min familj brukar vi göra julklapparna själva

En jul sydde jag smålöjliga leggings i hysteriska mönster till var och en av dem som vi firade med det året. Samma år fick vi hemgjord sugarscrub i fina små glasburkar som min syster hade gjort. Min mamma hade satt ihop fina julgrupper till alla och kusinen hade bakat miniatyr-pepparkakshus. Jättetrevligt och mer ekonomiskt än att köpa julklappar till alla. Eller? Varje år ökar viljan att göra fina julklappar och att bräcka varandra med våra hemgjorda alster. Det blir dyrare och dyrare… Men vad får julen kosta egentligen, och blir man lyckligare av fler och dyrare julklappar?

Vi vill väldigt gärna se våra barn lysa upp på julafton när de öppnar sina klappar, och vi vill förstås att de ska få allt fint som de önskar sig. Men går det ihop ekonomiskt? När vi inte kan begränsa oss efter den inkomst vi har är det lätt att ta till erbjudanden som ”köp nu, betala i januari”, eller ännu värre ”köp nu, betala i vår”. Vad händer egentligen när vi tänker att vi kan betala sedan?

Julklappen som du vill ge ditt barn kostar kanske 2 000 kronor. Du har möjlighet att få en kredit direkt i butiken på 10 000 kronor – dessutom räntefritt – och du tänker att du i sådana fall kan köpa alla julklappar i samma butik. Du tar krediten på 10 000 kronor och börjar betala av först i januari. Problemet är bara att om du inte kan spara ihop pengar till julen, hur ska du då kunna betala av den under resten av nästa år? Vad vi ibland glömmer är att julledigheten är mer än bara julafton. Vi ska förutom julklappar och julmat även ha pengar över till jullovsaktiviteter och lite lyx på nyårsafton.

Så hur gör vi då för att inte låta julen bli en ångestfylld skuldfälla?

  • Låna inte till julklappar, det blir dyrt och man riskerar att fastna med avbetalningar under lång tid. Försök i stället att planera i god tid före, lägga undan pengar till julen och att sprida ut inköpen över året.
  • Involvera barnen och låt dem vara med och prioritera vad som är viktigt att lägga pengar på under julen.
  • Gå ihop om större kostnader – mormor och kusiner kanske vill vara med på de lite dyrare julklapparna?
  • Planera! Hur mycket pengar har jag? Vad ska de räcka till? Försök att begränsa dig själv.

Har du problem att få din ekonomi att gå ihop? Kom ihåg att du alltid kostnadsfritt kan vända dig till kommunens budget- och skuldrådgivare.

Konsekvenser behövs

Ett tryggt Sverige är viktigt. Skolor och skolledare måste vara delaktiga i lösningen, men det är nästan omöjligt att få ett tryggt Sverige utan modiga ledare som vågar stå för vad de tror på.

Vår regering debatterar just nu om hur man ska stoppa våldet i våra städer, och ofta hamnar skolorna mitt i debatten.

  • Hur kan skolan bidra till ett tryggare Sverige?
  • Hur kan regeringen hjälpa skolorna att leverera i det här avseendet?
  • Är segregation i skolor en del av problemet?

Frågorna är bra, men jag skulle vilja föreslå en annan vinkel. Jag skulle vilja att modiga skolledare som vågar göra vad som krävs utgör en del av lösningen.

Ett tryggt Sverige börjar med starka skolledare som vet vad de vill, skolledare som vet vad de står för och vad som krävs för att nå målet – skolledare som vågar ta de svåra besluten. Inte bara en eller två gånger utan alla dagar, veckor, månader och år. Det är inte enkelt att vara ledare, och att driva en skola är troligen en av de svåraste och mest komplexa uppgifter en ledare kan ha. Som rektor är man ständigt utmanad av elever, föräldrar, politiker och samhället i stort. Alla vet hur en skola ska drivas, eller hävdar åtminstone att de vet det. När trycket ökar kan det bli svårt för rektorer att hålla fast vid det de tror på, och det kan vara svårt att göra det rätta om det innebär att några blir upprörda. Det kan ibland verka hopplöst att försöka kommunicera med föräldrar om varför det krävs konsekvenser när det rör deras eget barn, men en bra ledare måste göra just det. En bra rektor måste stå upp mot våld och utmana det med konsekvenser och kärlek.

En stark ledare fortsätter framåt och blir ännu säkrare på vad det innebär att vara en modig ledare. En stark skolledare vet också att det är viktigt att bygga varma och goda relationer med elever. Rektorer i Sverige är viktiga, de ingår i Sveriges första försvarslinje mot våld. Utan ett starkt och synligt skolledarskap kan allt gå förlorat. Jag skulle vilja ge en applåd till mina rektorskollegor i hela Sverige – för vår kamp måste fortsätta. Vi måste fortsätta att flytta Sverige i rätt riktning med hjälp av en blandning av kärlek, konsekvenser och uthållighet.

Samtidigt skulle jag vilja be er, alla föräldrar, elever, politiker och andra i samhället som vill ha ett tryggt Sverige, om ert konstanta stöd. Tänk på att vi rektorer måste ta de här svåra besluten – och vi ber er att komma ihåg anledningen till att vi tar dem. Även de gånger ni inte håller med oss måste ni ändå hålla med om att motsatsen, det vill säga att inte göra något alls, vore mycket sämre. Kom också ihåg att konsekvenser inte betyder att vi inte gillar era barn, tvärtom är goda relationer med barnen lika viktigt som att visa att konsekvenser är en naturlig del av vårt samhälle.