Arkiv: Bloggen

Hur skyddar vi våra barn på internet?

Internet skapar fantastiska möjligheter för att lära sig nya saker, ha kontakt med vänner och kanske lära känna nya kompisar. Men på internet finns, precis som i resten av vår verklighet, också faror. Alla är inte den de utger sig för att vara, och vuxna som vill utnyttja barn sexuellt finns både på och utanför internet. Det är en skrämmande tanke att våra barn och unga riskerar att utsättas för övergrepp när de besöker internet, och man vill förstås göra allt för att skydda dem. Som förälder får man nästan lust att förbjuda dem att vara där men förbud är inget bra alternativ. Vad vi i stället måste göra är att inse att internet är en del av verkligheten med allt vad den innebär, vare sig vi vill eller inte.

I stället för att förbjuda måste vi vuxna engagera oss mer i vad våra unga göra på nätet, och sätta upp förhållningsregler anpassade efter ålder precis som vi gör utanför internet. Om våra barn börjar spela till exempel fotboll kommer vi att köra dem till träningen, titta på matcher med mera. Det är helt självklart att vi engagerar oss i fotbollen eftersom våra barn gör det. På samma sätt måste vi engagera oss i vad våra barn gör på internet – spela spel tillsammans, upptäcka olika platser, informera om fördelar och risker, visa bra sidor och varna för dåliga. På det här sättet kommer en förtroendefull relation byggas upp, och en förtroendefull relation är det bästa man kan ha för att skydda våra barn.

För att vi ska kunna stoppa förövarna måste våra barn berätta om de utsätts. Barn och unga som blivit utsatta känner stor skuld och skam, trots att de inte har gjort något fel, och bestämmer sig därför för att inte berätta om det som har hänt. Det är således viktigt att vi vuxna förklarar att om de skulle utsättas för något obehagligt så är det inte för att de har gjort något fel. Vi måste också vara tydliga med att vi aldrig kommer att klandra eller bestraffa dem för det som har hänt, och så måste vi träna oss på att lyssna på svåra saker utan att bli alltför upprörda, arga eller ledsna. De unga som utsatts måste kunna känna sig trygga i att vi klarar att ta emot deras berättelser.

Tillsammans kan vi göra internet till en tryggare plats för våra unga.

Hjälp, nu kommer julen!

Nu är julen snart här – julen som förväntas vara en glädjens och familjens högtid. Är det den första julen efter skilsmässan eller separationen är det kanske ett känsligt läge. Många nyskilda par firar jul tillsammans för barnens skull, men även om det görs i all välmening kan det sända ut fel signaler. Barnen kan lätt få förväntningar och tro att föräldrarna ska bli tillsammans igen, och därför är det viktigt att göra klart för barnen vad det handlar om.

Många par firar jul tillsammans det första året efter separationen, men hittar sedan nya sätt att lösa det på. I vissa familjer innebär det att barnen får fira två julaftnar på en och samma dag – en hos den ena föräldern och en hos den andre föräldern.

Om man vill att barnen firar två jular är det kanske bättre att man sprider ut det på olika dagar i stället för att pressa in allt under julafton. Försök att se det ur ett barnperspektiv, för i grund och botten handlar det ju om att kunna se vad som är bäst för barnen och att sätta sina egna behov åt sidan. Är det barnen som mår bäst av att dela upp julaftonen på två föräldrar, eller är det snarare föräldrarna som mår bäst av den lösningen? De flesta brukar kunna hitta fram till ett sätt att fira julen som passar just deras familj, vissa genom att skapa nya traditioner i stället för att hålla fast vid de gamla.

Är du ny bonusförälder vinner du på att ta et steg tillbaka och tänka på ursprungsfamiljens känslor. Tänk igenom hur viktigt det är för barnen att du är med, hur viktigt det är för din partner att du är med och hur viktigt det är för dig att vara med.

Rörelseförståelse – lika viktigt som att lära sig läsa och skriva

I dag vet vi att regelbunden fysisk aktivitet är en av grundstenarna för en god hälsa. Vi ser också att fysisk aktivitet har positiva effekter på hjärnans kognitiva funktioner. Fler och fler skolor genomför olika pulshöjande aktiviteter för att öka koncentrationsförmågan och arbetsminnet, och därmed förbättra skolprestationen.  

Trots detta visar majoriteten av de befolknings- och livsstilsstudier som genomförs att väldigt få når upp till de rekommendationer vi har kring fysisk aktivitet. I en nationell studie från Karolinska Institutet där den dagliga aktiviteten på barn i årskurs 5 och 8, och årskurs 2 på gymnasiet mättes med en accelerometer såg man att bara 44 procent av pojkar och 22 procent av flickor nådde upp till rekommendationen på 60 minuter fysisk aktivitet per dag.

Vi vet att vi ska röra på oss men vi gör det inte, så hur ska vi kunna öka rörelseglädjen och den dagliga fysiska aktiviteten bland våra barn?

World Health Organsitation, WHO, nämner i sin Global physical activity action-plan att rörelseförståelse kan vara nyckeln till att lösa det växande problemet kring inaktivitet som sprider sig i alla åldrar.
Rörelseförståelse kommer från engelskans physical literacy och bygger på en helhetssyn kring fysisk aktivitet där målet är att utveckla alla individer så att de vill, vågar och kan vara fysiskt aktiva hela livet. Rörelseförståelse utgår ifrån fyra olika delar:

  • Den första delen handlar om rörelsekompetens. Ju bättre rörelsekompetens desto större möjlighet att kunna delta i en bred flora av olika aktiviteter.
  • Den andra delen är den psykiska. En utökad rörelsekompetens skapar ett ökat självförtroende, rörelsetillit och självkänsla.
  • Den tredje delen är kunskap. En utökad rörelsekompetens bidrar där till en större tillit till den fysiska förmågan vilket ger motivation och glädje i att delta i olika aktiviteter.
  • Den fjärde och sista delen är beteende. Genom en utökad rörelsekompetens, självförtroende, självkänsla och motivation, vilket kommer från att vara regelbundet fysiskt aktiv, kan ett personligt intresse skapas för att delta i meningsfulla samt utmanande aktiviteter som en del av sin livsstil.

Rörelseförståelse är alltså mer än att bara vara fysiskt aktiv. Det kan vara nyckeln till hur vi ska få den fysiska aktiviteten att bli en del av vår livsstil. Därför är rörelseförståelse lika viktigt som läs- och skrivförståelse. Ju större förståelse desto större möjlighet att människor själva förstår vikten av att röra på sig och vara fysiskt aktiva hela livet.

Tips

Hoppa, springa, balansera, hänga, klättra, krypa, kasta och fånga. Grunden i rörelseförståelse är att försöka röra sig på så många olika sätt som möjligt, då tränar vi alla de rörelser som kroppen behöver kunna.

Tänk på 

  • Gör aktiviteter där alla har roligt, mår bra och utvecklas
  • Ha fokus på att utveckla hela människan genom glädje och allsidig träning
  • Skapa en trygg miljö som tillåter och ger utrymme för misstag, kreativitet och delaktighet
  • Ta hänsyn till olikheter och kom ihåg att utveckling är väldigt individuellt

 

Orosanmälan

När ska en skola göra en orosanmälan? Hur påverkas relationen mellan pedagog och föräldrar? Finns det tydliga rutiner? Dessa frågor är de vanligaste jag får i min roll som förebyggande socialsekreterare.

Personal inom skolan är skyldiga enligt Sol kap 14 1§ att anmäla till socialtjänsten om det råder misstanke om att ett barn (ålder 0–18 år) far illa eller riskerar att fara illa.

Känner du som lärare dig osäker kring hur du ska göra en orosanmälan kan det vara bra att rådfråga en kollega eller rektor. Det viktiga är att du är medveten om att din oro är personlig och du därför bör lyssna till dig själv. Min upplevelse är att det bland de pedagoger jag har träffat finns en enormt god känsla för elevernas mående, och pedagogerna behöver lita på sin förmåga att tolka tecknen på att ett barn far illa. Det handlar inte om att samla på sig bevis men det kan vara klokt att använda sig av en checklista. Beroende på hur checklistan är utformad kan en punkt räcka gott och väl för en orosanmälan. Du kan alltid ringa till socialtjänstens lokala mottagningsenhet för att rådfråga om du behöver hjälp i att sortera din oro.

Att undgå att relationen mellan pedagog och vårdnadshavare påverkas är i min mening en omöjlighet. Däremot behöver det inte alltid vara en negativ påverkan utan det kan också ha en positiv inverkan, kanske är det så att vårdnadshavare önskar stöd men inte vet var de ska vända sig, eller så blir de själva medvetna om problematiken och kan på så vis nå en förändring. Det är dock viktigt att tänka på att en orosanmälan inte handlar om att göra en anmälan mot vårdnadshavare utan att det är oron för barnet som anmäls – barns skydd går före relation.

Att vara ärlig och förklara för vårdnadshavare att en orosanmälan har gjorts utifrån anmälningsskyldigheten är enligt mig det bästa sättet att kommunicera med vårdnadshavare på. Det som är viktigt att tänka på är att det finns undantag för när vårdnadshavare ska kontaktas. Vid misstanke om att det förekommit sexuella övergrepp eller våld i familjen ska skolans personal inte kontakta vårdnadshavare utan i stället kontakta socialtjänsten direkt som i sin tur avgör hur kontakten med vårdnadshavare ska se ut samt i förekommande fall anmäla till polisen för utredning av brott.

En meningsfull fritid

En meningsfull fritid kan innebära så mycket. Det kan vara att spela fotboll, dansa, resa eller att upptäcka nya saker. I huvudsak tänker jag att en meningsfull fritid innebär något som bidrar till ett välmående där möjligheten ges till att få utlopp för sin kreativitet. Meningsfullhet är en viktig del i vårt driv framåt mot nya idéer och nya måluppfyllelser. Mitt fokus i den här texten kommer att ligga på barn och deras meningsfulla fritid. Jag vill tro att skola och fritid går hand i hand och att de ständigt samspelar med varandra. Det säger sig självt att en positiv fritid kan bidra till en positiv skolgång. Självklart finns det barn som har det svårt i skolan av olika anledningar, och i de fallen anser jag att en meningsfull fritid är extra viktig. Att hitta en arena där barnet får lyckas även om det inte går så bra i skolan är inget annat än en otrolig friskfaktor.

Vi har alla någon gång känt oss omotiverade under vår skoltid, och det som gav mig motivationen tillbaka var musiken jag hade vid sidan om skolan. Att ha någonting att längta till efter skolan tror jag bidrar till en känsla av meningsfullhet. I mitt arbete som förebyggande socialsekreterare möter jag ofta skolpersonal som värnar om elevers fritid. Det gläder mig att se skolpersonal engagera elever i olika aktiviteter och även hjälpa dem att ta en första kontakt med en förening. Ofta är det kanske den största utmaningen, att ta kontakt. Kan föräldrar, skola, fritidsföreningar och eventuellt socialtjänst hjälpas åt? Det tror jag. Om vi ser varandra som positiva länkar tror jag att vi har möjligheten att uppnå goda resultat och framförallt ett bättre välmående bland våra barn.

Kreativa samtal

Att vara tonåring är inte lätt, och att vara en förälder eller skolpersonal som vill hjälpa en tonåring är inte heller lätt. För att underlätta för dessa grupper har vi i Sundsvall tagit fram ett material som kan användas både av skolpersonal och föräldrar. Kreativa samtal tar upp ämnen som är viktiga för barn och unga att prata om med trygga vuxna, till exempel kroppsuppfattning, självkänsla och stress. Ämnen som alla barn och unga kommer i kontakt med under sin väg mot vuxenlivet. Ibland är de viktigaste samtalen de svåraste att inleda och fördjupa sig i men med Kreativa samtals material blir det lättare att få till ett givande samtal.

Till varje tema finns en målarbok för barnet och en lärarhandledning för skolpersonal eller förälder. I lärarhandledningen finns kortfattad information till varje kapitel och frågor att samtala kring. När barnet färglägger bilderna till de olika kapitlen blir det lättare att få till ett bra samtal på ett avslappnat sätt. I klassrummet blir det samtal tillsammans med hela gruppen och i hemmet eller i ett enskilt möte blir det ett samtal mellan vuxen och barn.

Vi vet att många kämpar med dessa ämnen och att både vuxna och barn vill och behöver prata om dem för att få kunskap, hitta förhållningssätt och lösningar på ibland svåra situationer. Genom att köpa materialet från www.kreativasamtal.se öppnas en ny möjlighet till viktiga samtal upp. Mitt liv online som handlar om livet på nätet och sociala medier finns tillgänglig nu och temat stress är på gång under höstterminen.