Arkiv: Bloggen

Trygghet och trivsel

Skolan är elevernas arbetsplats där de tillbringar många timmar varje dag. När vi vuxna kommer till vår arbetsplats eller skola (om vi studerar) vill vi känna oss trygga och bli väl behandlade. Har vi kollegor som vi tycker om och känner gemenskap med förstärks den goda känslan ytterligare. Självklart gäller detta också för våra barn.

Därav är det förebyggande trygghetsarbetet ute på skolorna viktigt. I ett annat inlägg skrev jag om vikten av relationer, något som förstås är lika aktuellt mellan elever, vilket kan skapas genom gemensamma aktiviteter, trivselregler och delaktighet. Jag tror på gemensamma skolprojekt där eleverna med sina olika kunskaper och talanger får skapa och producera något tillsammans. Samtidigt får eleverna samarbeta och kanske lära känna nya, positiva sidor hos varandra. Detta är stärkande både på individ- och gruppnivå. På en del skolor i landet arbetar man aktivt med planerade rastaktiviteter, där exempelvis äldre elever stöttar de yngre. Likaså här är naturligtvis vuxennärvaron viktig. Aktivt närvarande vuxna som kan hjälpa till att förhindra eventuella konflikter och stötta eleverna i kamratrelationerna.

På en skola med årskurser från förskoleklass till nian kan äldre elever förslagsvis besöka de yngre och läsa och/eller skriva sagor tillsammans, ge en guidad tur i högstadiebyggnaden eller varför inte bjuda in till en hemkunskapslektion och servera fika? Eleverna i de olika årskurserna blir mindre främmande för varandra och det skapas en starkare vi-känsla.

Vikten av goda relationer

Som kurator i skolan ser jag värdet av goda relationer mellan elever och personal. Att det finns närvarande vuxna i korridorerna, i skolmatsalen och ute på rasterna skapar trygghet och ett större lugn. Här har alla vuxna på skolan en betydelsefull roll, oavsett om du är lärare, vaktmästare eller elevassistent. För nog är det så att oberoende av hur vi ser ut, våra intressen och åsikter, vad vi tycker om och inte tycker om, är vi alla ganska lika inuti. Vi mår bra av att känna oss sedda och omtyckta av andra och av att ingå i ett sammanhang.

God vuxennärvaro är inte bara att vara där rent fysiskt, utan också mentalt. I mitt arbete ser jag att vuxna som tar sig tid att på riktigt lära eleverna på skolan kan få en mycket fin kontakt. De får lättare att hitta fram till eleven även i svårare situationer, kan använda sig av humor som avledning och tillåts säga till på skarpen i situationer där det behövs – utan att tappa elevens förtroende och tillit.

Positiv uppmuntran och att lägga fokus på det som fungerar bra är också framgångsfaktorer. Alla barn och elever är olika, har olika förutsättningar och personligheter, och att kunna se vad som är framgång för just den enskilda eleven är betydelsefullt. Förutom att vi människor vill bli sedda vill vi också känna oss lyssnade på. Därför är förmågan att kunna lyssna en viktig aspekt. För det är stor skillnad på att höra vad någon säger och att lyssna till vad någon säger. Vi känner när någon lyssnar på riktigt.

Inför en föreläsning som jag hade ihop med skolans psykolog kring ämnet trygghet och relationer hittade jag följande text på nätet som vi använde som avslutning, och som jag tycker talar för sig själv: ”Ingen bryr sig hur mycket du vet, förrän de vet hur mycket du bryr dig om”.

Att göra en budget 

Det finns många olika sätt att göra en budget på, men du bör alltid börja med att:

  • Lista samtliga inkomster, det kan vara lön, barnbidrag, aktivitetsersättning med mera.
  • Lista samtliga fasta utgifter, såsom hyra, el och hemförsäkring.

Inkomster minus utgifter – vad finns kvar? 

Här har du grunden till en hållbar ekonomi. Om du någon gång varje år kollar av med inkomster och utgifter så ser du om det går ihop eller inte och kan agera därefter. Kanske har utgifterna dragit iväg och det är dags att se över till exempel elavtal och telefonabonnemang, eller så har inkomsten kanske ökat och du kan lägga mer krut på sparande? Ett tips när det gäller sparande är att spara delar av den årliga löneökningen. Oftast saknar man inte dessa pengar eftersom man tidigare inte har haft dem.

Nästa steg i din budget kan vara ett utgiftsårshjul. När har du ofta extra utgifter? Jul, födelsedagar, semester och när det till exempel är dags att betala fordonsskatten. Har du plats i din budget för dessa utgifter eller kan det vara en bra idé att spara lite varje månad så att du kan hantera dessa situationer? Nu när du vet att och när de kommer är det enklare att planera för dem.

Under ett år har vi dessutom ganska många oförutsedda utgifter. Ett sätt att hantera dessa är att ha ett buffert-sparande. Ett sparande som är lättillgängligt och inte utgör grunden för din övriga ekonomi. Se tillbaka på det gångna året, vilka oförutsedda utgifter har du haft? Förseningsavgifter, bilreparationer? Storleken på din buffert bestämmer du själv utifrån dina behov, det kan vara allt från några hundralappar till tusentals kronor, och kom ihåg att ett litet buffert-sparande är bättre än inget.

Sex- och samlevnad och hbtqi-elever

Från en högstadieelevs perspektiv – skrivet av Alexandra Iderfors. 

Sex- och samlevnadsundervisningen i Sveriges skolor är inte alltid så bra, ofta är den exkluderande och heteronormativ – vilket betyder att den utgår från att alla elever är cis (identifierar sig med könet man tilldelas vid födseln) och hetero. Dessutom har många skolor inte någon sex- och samlevnadsundervisning alls, detta trots att ämnet är med i kursplanen. Ofta finns inga lärare som är villiga att ha sex- och samlevnadsundervisning, framför allt i de yngre årskurserna, då många tycker att det är pinsamt.  

Att enbart utgå från ett perspektiv förstärker heteronormen, framför allt bland cis– och heteroelever som inte kommer att uppleva andra perspektiv utanför sex- och samlevnadsundervisningen. Det exkluderar också hbtqi-elever som dels inte får någon korrekt och relevant kunskap om ämnet och dels blir osynliggjorda – något som riskerar att öka utsattheten och den psykiska ohälsan.  

En annan viktig sak att komma ihåg är att om eleverna inte får information om sex från skolan så kommer de att få den någon annanstans ifrån. Det kan vara från äldre vänner, sociala medier eller internet, och från människor som kanske inte riktigt vet vad de pratar om. Den informationen kan vara felaktig och skadlig. Så en bra, inkluderande och korrekt sex- och samlevnadsundervisning rustar eleverna mot felaktig och ibland skadlig information. 

Hur kan en då göra för att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen i skolan?  

Jo, en viktig sak är att alltid ha en pågående diskussion med eleverna och involvera dem i sex- och samlevnadsundervisningen. Undervisningen behöver också vara kontinuerlig och pågå under hela läsåret då frågor kan dyka upp när som helst. Eleverna är en del av utbildningen men det glöms tyvärr ofta bort. Ett bra tips för att inkludera oss elever i sexualkunskapen är att till exempel ha en frågelåda där eleverna anonymt kan skriva ner frågor som sedan tas upp i klassrummet. Detta gör att ingen behöver skämmas över att ställa sin fråga och att eleverna ändå får känna att de får göra sin röst hörd. 

Skolan behöver se till att de lärare som undervisar i sex- och samlevnad är kunniga och inkluderande, och att de visar i både i tal- och kroppsspråk att de inte dömer eleverna eller deras frågor. Utöver det kan skolor gå igenom sitt material för att se om det är inkluderande: tas sex- och samlevnad upp från mer än ett perspektiv, används rätt termer och så vidare? 

RFSL Ungdom har en hel del material riktat till skolor som vill förbättra sin sex- och samlevnadsundervisning. Här kommer några exempel: 

Allt det viktigaste om sex 

Är en broschyr som går igenom hur sex och ömsesidighet ser ut och funkar för olika människor, hur kroppen reagerar vid upphetsning och hur olika sexuellt överförbara infektioner ser ut och behandlas.  

Sex och trans 

Är en broschyr som går igenom allt om sex, samtycke, sex med transpersoner och olika sorters sex. Den går även in på mer specifika saker kopplat till könsdysfori och sex. 

#Tryggskola 

Är en fickhandbok som tar upp vad skolor och lärare kan göra för undervisningen och skolgången ska bli mer inkluderande. Den innehåller elva tips för hur skolpersonal kan skapa en trygg skola. 

RFSL Ungdom har även annat material som kan vara bra för en inkluderande sex- och samlevnadsundervisning. Till exempel finns ett metodmaterial som heter BRYT! och som kan användas för att granska och ifrågasätta normer kring kön, etnicitet, klass, sexualitet och funktionsförmåga.  

Elever behöver undervisning och det är viktigt att ha en bra och inkluderande sex- och samlevnadsundervisning, det som lärs ut har eleverna med sig resten av livet. Ingen skulle komma på att lära ut om till exempel andra världskriget från bara Englands perspektiv, så varför lära ut sex-och samlevnad från bara ett cis– och heteroperspektiv? 

Alexandra Iderfors 

En god hälsa – ja tack!

Hej på er, mitt namn är Erik Hellmén och jag ingår i Aktiv Skolas förtroendegrupp där mitt sakområde är hälsa. Jag jobbar främst med våra viktigaste livsstilsfrågor, det vill säga kost, fysisk aktivitet, sömn och drogprevention.

Vem är då jag? Jag har i hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med frågor som på olika sätt kan påverka vår hälsa, men när jag växte upp var det inte vad jag trodde att jag skulle arbeta med. Mitt mål var då att bli polis och den drömmen hade jag fram tills jag sökte till Polishögskolan och fick avslag på grund av att jag hade för dålig syn. Jag blev förstås besviken, men så var det.

Det blev till att tänka om. Jag har under hela min uppväxt tyckt om att träna och varit intresserad av hur kroppen fungerar. En dag fick jag se att Örebro läns Idrottsförbund sökte personal till ett projekt för att förebygga dopning genom information kring träning och kost. Jag sökte och blev kvar även efter projektets slut och fick på så sätt fortsätta med att informera på skolor om träning och bra mat. En dag blev jag kontaktad av Örebro Läns Landsting, där man arbetar tobaksförebyggande, och de undrade om jag ville börja jobba där. Jag tackade ja och blev utbildad av A non smoking generation för att förebygga tobaksanvändning bland barn och ungdomar. Där blev jag kvar under flera år och arbetade preventivt främst mot tobak men även med andra viktiga hälsofrågor. Till slut började det bli dags för nya utmaningar och jag sökte mig tillbaka till idrottsförbundet där jag arbetade vidare med information och metodutveckling kring tobak, alkohol, träning och kost.

Under åren har jag också skaffat mig en gedigen akademisk utbildning motsvarande 400 HP främst inom humanbiologi, fysiologi och nutrition, och varit anställd på institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet som forskningsassistent och adjunkt under ett antal år. Hos Örebro läns Idrottsförbund är jag sakkunnig inom nutrition och ANDT och stöttar idrotten inom dessa områden.

När jag ser tillbaka på mina dryga 25 år där jag har haft möjligheten att få arbeta med hälsofrågor inser jag att jag har lyckats samla på sig många viktiga lärdomar och kunskaper som jag gärna vill dela med mig av. Mitt mål med mina blogginlägg blir att lyfta olika livsstilsfrågor som rör vår hälsa, och att ge dig tips för att uppnå en bättre hälsa. För alla vill vi ju ha en god hälsa och må så bra som möjligt!