Nu skakar vi loss!

Att bryta stillasittandet känns om möjligt ännu viktigare i dag. Coronapandemin har nu hållit oss i sitt grepp i över ett och ett halvt år och en av konsekvenserna har varit en minskad fysisk aktivitet i samtliga grupper, unga som gamla.

Preliminära data visar att fysisk aktivitet har minskat generellt med 7 till 38 procent och idrottsrörelsen har tappat mellan 10 och 30 procent av barnen och ungdomarna. Den psykiska hälsan har också påverkats starkt av isolering, ensamhet, distansundervisning, hemarbete och brist på sociala kontakter. Sedan tidigare vet vi också att socioekonomiska grupper är mindre fysiskt aktiva och kan ha påverkats i ännu högre grad under pandemin. Samtidigt vet vi vilken kraft och påverkan fysisk aktivitet har på att förebygga ohälsa och stärka hälsan.

Vi på Aktiv Skola vill genom kampanjen Skaka loss väcka den kraften och inspirera till ökad rörelseglädje. Vi vill även visa att det varken behöver vara särskilt krångligt, tidskrävande eller tråkigt att få in mer rörelse under skoldagen. För vi vet ju att om vi bryter stillasittandet lite oftare och får in mer rörelse i vardagen så blir det både enklare att sitta still och lättare att lära sig nya saker. Dessutom mår vi mycket bättre.

Kom ihåg att:

• Alla barn, ungdomar, vuxna och äldre bör få säkra och jämlika möjligheter att medverka i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade, samt lämpliga och anpassade till deras ålder och funktionsförmåga.
• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen med hjälp av vardagsaktiviteter.
• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
• Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten.

Källa: Utdrag ur de nya rekommendationerna för fysisk aktivitet, www.fyss.se.

Idrottshjälpen – för att alla barn ska ha möjlighet att delta

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. I den kan man läsa att varje barn ska ges goda uppväxtvillkor och att de har rätt till att kunna delta i föreningsaktiviteter. Att alla barn som vill delta i föreningsaktiviteter ska kunna göra det ser de flesta av oss som en självklarhet, men för många barn är det dessvärre inte så.

Vi vet att det finns stora socioekonomiska skillnader i dagens Sverige. Rädda Barnen uppger att närmare 200 000 barn lever i ekonomisk utsatthet i dag. Det kan innebära en vardag där kostnaden för ett par fotbollskor är avgörande för att inte kunna delta. Samtidigt kämpar även många föreningar med ekonomin, särskilt utifrån pandemin som nu pågått i över ett år. Föreningslivet är betydelsefullt och bygger på att hundratusentals ideella ledare engagerar sig och kämpar för att våra barn ska ha möjligheten att delta i en rad olika aktiviteter. Vi vet att förutom skolan och familjen är föreningslivet den viktigaste miljön för många barn under uppväxttiden.

En av Aktiv Skolas hjärtefrågor är mer fysisk aktivitet, och att ge fler barn möjligheten att delta i föreningsaktiviteter anser vi är en god investering som möjliggör ökad fysisk aktivitet och på sikt en mer jämlik och jämställd folkhälsa. Att barn inte kan delta i föreningsaktiviteter utifrån ekonomiska skäl samt att föreningar inte har möjlighet att bedriva sin verksamhet fullt ut måste ändras. Därför har vi på Aktiv Skola instiftat Idrottshjälpen för att kunna vara med och göra skillnad – och därmed möjliggöra för fler barn och unga att delta i föreningsaktiviteter.

Läs mer här: idrottshjalpen.aktivskola.org

Morgontrött? Är lösningen mindre skärmtid?

Alarmklockan ringer och yrvaket tänker man: ”Är det redan dags att gå upp?” Kroppen ropar efter mer sömn och det känns som att man nyss la ner huvudet på kudden.

Precis som vi regelbundet sätter mobilen på laddning kräver vår kropp sömn. Genom sömnen återhämtar vi oss och laddar upp inför kommande dag. För barn är också sömnen viktig eftersom de ska växa och utvecklas. Behovet av sömn varierar med ålder och de allra flesta drabbas någon gång av sömnproblem. Sömnbrist påverkar en rad faktorer och kan bland annat leda till nedstämdhet och sämre immunförsvar och koncentrationsförmåga.

Att sova dåligt någon natt här och där är inget att oroa sig för, kroppen är duktig på att kompensera några nätters dålig sömn genom att sova lite djupare kommande natt, men blir det för många återkommande nätter med för lite sömn mår vi inte bra.

I Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 kan vi se att i åldersgruppen 11–13 år uppger en tredjedel att de har sömnsvårigheter. En av de bidragande orsakerna till detta kan vara för mycket skärmtid.
Studier har visat att ju mer tid man tillbringar framför skärmen desto svårare blir det att somna och sömnbristen ökar. Men är all skärmtid likvärdig?

För att somna behöver vi koppla av, komma ner i varv och minska alla intryck. För en del kan mobilen eller surfplattan fylla detta syfte genom att man lyssnar på lugn musik eller läser. Det finns även forskningsrön som indikerar att vissa spel, som till exempel Tetris eller Candy Crush, kan vara positiva vid insomningsbesvär. Det vi däremot bör undvika är det aktiva tittandet, spelandet och chattandet eftersom det i stället kan skapa en mental anspänning som i sin tur kan påverka sömnen negativt.

Kom också ihåg att dra ner ljusstyrkan om du ska använda skärmen till att läsa, lyssna på musik eller spela Tetris på kvällen. Då minimerar du det blå ljuset som annars kan påverka din sömn negativt. Försök också att i möjligaste mån hålla sovrummet skärmfritt, och använd i stället din mobil eller surfplatta innan du lägger dig i sängen. Sängen är till för att sova i.

Några tips för en god sömn:

• Försök att stiga upp och lägga dig vid ungefär samma tider varje dag
• Var fysiskt aktiv under dagen
• Var ute i dagsljus varje dag
• Undvik drycker med koffein i under eftermiddagen och kvällen
• Varva ner i god tid innan du ska gå och lägga dig, lyssna på lugn musik, läs en bok, lös ett korsord eller spela Tetris
• Lägg dig inte hungrig
• Försök att ha det svalt, mörkt och tyst i sovrummet
• Använd öronproppar och ögonmask om du störs av ljud och ljus

Ge barnen innegångsförbud

Stillasittandet ökar bland barnen och allt färre når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Orsakerna är flera, däribland ett ökat skärmanvändande, förtätning av våra städer med en ökad trafiksituation och en stressad vardag där vi föräldrar oftare skjutsar till skolan och till aktiviteter. Konsekvenserna blir en ökning av ohälsa och kroniska sjukdomar, samt att barnens motorik försämras.

Lyckligtvis finns det en enkel lösning på den alarmerande utvecklingen, nämligen att ge barnen innegångsförbud. Det betyder att vi ska uppmuntra till att barnen är ute och leker i naturen i stället för att vara inne.

Att leka utomhus har en rad fördelar:

• Barn som är utomhus rör sig mer och ökar sin motoriska förmåga. En förbättrad motorisk kompetens har ett starkt samband med en bättre kognitiv förmåga och skolprestation.
• Att vara ute i naturen bjuder in till lek. Naturen är öppen och flexibel samt ger möjlighet till ett kalkylerat risktagande vilket är viktigt för barnens rörelseutveckling.
• Fysisk aktivitet är positivt för en god sömn, och barn som leker och rör sig utomhus sover bättre.
• Barn som regelbundet får leka utomhus upplevs som mindre stressade.
• Barn som leker utomhus har bättre aptitreglering än barn som inte gör det. Därmed kan ökad utomhusvistelse minska risken för övervikt.
• Barn som vistas ute i friska luften exponeras inte lika mycket för sjukdomar, medan barn som vistas inomhus löper en större risk för att bli smittade av olika infektioner.

Utifrån Folkhälsomyndighetens kartläggning kring skolbarns hälsovanor visar resultatet att barnen är mest inaktiva på helgen, så varför inte börja med att införa ett dagligt innegångsförbud nu till helgen. Kanske kan det vara en av lösningarna för att minska inaktiviteten bland våra barn och unga. Skicka ut dem och lek i naturen – och varför inte passa på att själv följa med?!

Det finns vissa ord som är förgiftande

• Helt plötsligt blev det bara fel och vi har inte kunnat prata med varandra på flera dagar
• Rätt vad det var så stod vi bara och skrek åt varandra
• Vad jag än säger blir det fel

Visst känner många igen sig i punkterna ovan, och visst undrar man ibland hur det kan bli så fel när man tycker så mycket om varandra och vill så väl. Då är det bra att veta att vissa ord kan förgifta ett samtal, ord som till exempel:

Varför
”Varför” blir som en anklagelse där du ställer den andre till svars. Du är inte intresserad av den andre eller situationens förlopp, du vill bara att den andre erkänner sitt fel. Den andre går direkt till försvar, och det kan liknas vid ett rött skynke framför en tjur.

Exempel:
A: Varför smutsade du ner dina nya byxor?
B: Är du helt dum i huvudet?! Tror du att jag gjorde det med flit?

Men
Allt du sagt innan ordet ”men” försvinner. Ofta när vi ger beröm eller annan positiv feedback får vi för oss att vi ska vara ärliga samtidigt. Då är det som allt det positiva suddas ut och den andre känner att saker och ting aldrig duger åt dig.

Exempel:
A: Vilken god köttfärssås du gjorde, men försök att vara lite mer försiktig med saltet nästa gång.
B: Jaså, du tyckte att det var äckligt. Glöm att jag gör mat fler gånger.

Om du…
När vi vill ha en förändring och börjar med att lägga allt ansvar på den andre och inget på sig själv slår det ofta stopp direkt. Det kan också vara så att den andre säger okej, men att ingen förändring sker. Då kan det vara så att du har påstått att om den andre bara gjorde på den ena eller andra sättet skulle allt vara bra.

Exempel:
A: Om du bara svarar i mobilen när jag ringer skulle allt bli mycket trevligare här hemma.
B: Om du bara fattar att jag är 15 år skulle allt bli mycket bättre!

Så vad kan du säga i stället?
Det är faktiskt enkelt att byta ut ”varför” mot ”hur kan det komma sig?” Då känns det som att du bryr dig på ett helt annat sätt.

Exempel:
A: Hur kan det komma sig att du har smutsat ner dina byxor?
B: Jag fattar inte hur jag kunde vara så klantig. Jag såg inte lerpölen.

När du ger beröm och positiv feedback är det viktigt att det får stå för sig själv för att göra verkan. Om det var något som inte blev helt bra vet den andre oftast redan det. Ta därför bort ”men”.

Exempel:
A: Vilken god köttfärssås du gjorde!
B: Var den inte för salt?
A: Tycker du det? Ibland rundar jag av köttfärssåsen med en nypa socker. Jag kanske skulle ha tipsat om det.
B: Det ska jag tänka på nästa gång.

Och vad gäller ”om du” blir det oftast bättre om du utgår från dig själv i stället.

Exempel:
A: Jag blir orolig att något har hänt dig när du inte svarar i mobilen. Då ringer jag massor av gånger och sedan blir jag arg på dig när du till slut svarar.
B: Jag har ingen lust att svara eftersom du bara skäller på mig som om jag vore en liten unge. Jag vill inte att mina kompisar ska höra dig.

Sömnproblem

Sömnproblemen kan bero på flera olika saker: till exempel psykologiska eller kroppsliga faktorer, eller stress. Det kan också bero på en kombination av dessa saker. Sömnproblem kan påverkas av ångest, en kroppslig sjukdom eller ha att göra med depression. Det kan till och med vara så att sömnproblemen gör att man blir nedstämd, och då kan det bli en ond cirkel där man mår dåligt för att man inte sover bra – vilket gör att man mår och sover ännu sämre.

Ibland kan stress och oro vara mer långvarig och göra att man får sömnproblem under en längre tid. Kanske har man oroliga tankar som återkommer och är svåra att bli av med, eller stress som inte går över. Långvariga sömnproblem kan leda till att man får svårt att ha en fungerande vardag. Kanske har man vänt på dygnet och sover till sent på dagen eller ligger vaken på nätterna så att man känner sig utmattad, okoncentrerad och får svårt att hålla humöret uppe på dagarna. Det kan också vara så att man sover mycket men ändå alltid känner sig trött.

Man bör söka hjälp om man har sömnproblem som håller i sig och som gör att man inte klarar av att ha en fungerande vardag.