Vad vi äter har en stor inverkan på vår hälsa. Ät mer färg!

Vi blir mer och mer medvetna om matens betydelse för en god hälsa. Samtidigt visar undersökningar att många av oss äter för lite av näringstäta livsmedel och i stället får en stor del av det totala energiintaget genom så kallad utrymmesmat. Det vill säga godis, kaffebröd, snacks och sötad dryck – mat som är energirik men näringsfattig.

Enligt Riksmaten Ungdom som publicerades 2018 får barn i årskurs 5 och 8, och årskurs 2 på gymnasiet i genomsnitt 17 procent av sitt totala energiintag från utrymmesmat, och 20 procent av barnen har övervikt eller fetma.

Att äta mer hälsosamt är viktigt för alla, men kanske extra viktigt för unga eftersom de generellt har ett mindre energibehov jämfört med vuxna. Det innebär att det blir särskilt viktigt att maten är näringsrik för att kunna tillgodose alla näringsämnen kroppen behöver för att ge de bästa möjliga förutsättningar för en god hälsa. En annan viktig aspekt är också att skapa goda matvanor hos de unga inför framtiden. Utifrån beräkningar som Livsmedelsverket i samarbete med Lunds universitet genomfört kan 14 procent av alla dödsfall i Sverige förhindras eller senareläggas genom bättre matvanor.

Men hur kan vi äta mer hälsosamt då? Den kostförändring som ger störst effekt är om vi äter mer frukt och grönsaker. Rekommendationen för barn och vuxna är 400–500 gram frukt och grönsaker om dagen, vilket motsvarar två generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. För många kan det bli ett stort steg att nå upp till rekommendationen på 400–500 gram/dag men kom ihåg att alla ökningar, små som stora, är positiva för vår hälsa.

Några tips för ett ökat intag av frukt och grönt

Tänk färg. Utgå från att varje måltid ska innehålla någon/några grönsaker, frukter eller bär. Ju fler färger du får i dig under en dag, desto mer olika näringsämnen ger du din kropp.

Låt måltiden utgå från grönsakerna. Bygg upp din måltid utifrån färgglada grönsaker, rotfrukter och bönor. Skapa matiga och färgrika sallader och tänk färgrikt.

Fryst frukt, bär och grönt är precis lika nyttig som färsk, ibland till och med nyttigare. Med en välfylld frys har du alltid snabb tillgång till grönsaker, frukt och bär till alla dina måltider.

Välj i första hand grova grönsaker. Rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor, lök och baljväxter är extra värdefulla tack vare att de är så näringsrika.

Kort om tid? Gör en smoothie av grönsaker, frukt och/eller bär. Det är ett bra sätt att snabbt få i sig alla nyttigheter samt de viktiga fibrerna – perfekt för dig som är på språng.

Använd mer bönor och linser. De är laddade med nyttigheter och är dessutom proteinrika. Gör hummus, falafel, bönburgare, chili con carne, soppor eller grytor av bönor, kikärter eller linser. Du smaksätter enkelt med vitlök, lime, chili, curry och örtkryddor.

Välj grönsaker, frukter och bär efter säsong. (Om du inte väljer frysta). Då är de godast och billigast, och det är dessutom mest klimatsmart.

Barnkonventionen är nu lag

Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

Den 1 januari i år blev Barnkonventionen lag. Det är väldigt bra, men Barnkonventionen liksom de andra lagar vi har som ska skydda barn är egentligen bara ord. För att dessa ord ska ha någon betydelse krävs handling – av oss vuxna.

Barnkonventionen talar om att vi måste arbeta för att förebygga att barn utsätts för brott. Vi kan inte fortsätta blunda för det som händer. Barn utsätts för brott på alla platser där de befinner sig, i hemmet, i skolan, på fritiden och på internet.

Internet är en plats där de allra flesta barn befinner sig flera timmar varje dag. Internet är på många sätt en fantastisk plats där barn kan få kontakt med andra som är som dem, något som är särskilt viktigt för de barn som inte har så många vänner utanför internet. Men dessa barn är också de som har störst behov av bekräftelse och det gör att de är särskilt sårbara – och denna sårbarhet är förövare mästare på att utnyttja för att tillfredsställa sina egna behov.

Barn på internet riskerar att utsättas för sexuella övergrepp, och detta måste vi tillsammans göra allt vad vi kan för att förhindra. Sexuella övergrepp som sker på internet är svåra att upptäcka särskilt eftersom som barn som utsätts sällan berättar. Barn som blivit utsatta och inte får stöd och hjälp riskerar att må dåligt och drabbas av psykisk ohälsa.

Men vad kan vi då göra för att förebygga?

För det första måste vi våga se att många barn faktiskt utsätts och riskerar att utsättas. Det är en obehaglig tanke men först när vi vågar tänka den kan vi arbeta för att förebygga. Skolor kan arbeta förebyggande genom att utbilda personalen och sedan låta dem utbilda eleverna. Föräldrar kan bjudas in till föreläsningar och diskussioner. Det är viktigt att detta inte sker bara vid ett enstaka tillfälle utan att det är något som återkommer minst en gång varje termin, och det måste dessutom finnas möjlighet för elever att komma och prata enskilt med kurator, skolsköterska eller någon annan trygg vuxen. Skolorna behöver handlingsplaner för hur man ska agera när någon elev har utsatts.

Barnkonventionen har blivit lag och nu ska vi tillsammans se till att den blir verklighet.

Det finns vissa ord som är förgiftande

• Helt plötsligt blev det bara fel och vi har inte kunnat prata med varandra på flera dagar
• Rätt vad det var så stod vi bara och skrek åt varandra
• Vad jag än säger blir det fel

Visst känner många igen sig i punkterna ovan, och visst undrar man ibland hur det kan bli så fel när man tycker så mycket om varandra och vill så väl. Då är det bra att veta att vissa ord kan förgifta ett samtal, ord som till exempel:

Varför
”Varför” blir som en anklagelse där du ställer den andre till svars. Du är inte intresserad av den andre eller situationens förlopp, du vill bara att den andre erkänner sitt fel. Den andre går direkt till försvar, och det kan liknas vid ett rött skynke framför en tjur.

Exempel:
A: Varför smutsade du ner dina nya byxor?
B: Är du helt dum i huvudet?! Tror du att jag gjorde det med flit?

Men
Allt du sagt innan ordet ”men” försvinner. Ofta när vi ger beröm eller annan positiv feedback får vi för oss att vi ska vara ärliga samtidigt. Då är det som allt det positiva suddas ut och den andre känner att saker och ting aldrig duger åt dig.

Exempel:
A: Vilken god köttfärssås du gjorde, men försök att vara lite mer försiktig med saltet nästa gång.
B: Jaså, du tyckte att det var äckligt. Glöm att jag gör mat fler gånger.

Om du…
När vi vill ha en förändring och börjar med att lägga allt ansvar på den andre och inget på sig själv slår det ofta stopp direkt. Det kan också vara så att den andre säger okej, men att ingen förändring sker. Då kan det vara så att du har påstått att om den andre bara gjorde på den ena eller andra sättet skulle allt vara bra.

Exempel:
A: Om du bara svarar i mobilen när jag ringer skulle allt bli mycket trevligare här hemma.
B: Om du bara fattar att jag är 15 år skulle allt bli mycket bättre!

Så vad kan du säga i stället?
Det är faktiskt enkelt att byta ut ”varför” mot ”hur kan det komma sig?” Då känns det som att du bryr dig på ett helt annat sätt.

Exempel:
A: Hur kan det komma sig att du har smutsat ner dina byxor?
B: Jag fattar inte hur jag kunde vara så klantig. Jag såg inte lerpölen.

När du ger beröm och positiv feedback är det viktigt att det får stå för sig själv för att göra verkan. Om det var något som inte blev helt bra vet den andre oftast redan det. Ta därför bort ”men”.

Exempel:
A: Vilken god köttfärssås du gjorde!
B: Var den inte för salt?
A: Tycker du det? Ibland rundar jag av köttfärssåsen med en nypa socker. Jag kanske skulle ha tipsat om det.
B: Det ska jag tänka på nästa gång.

Och vad gäller ”om du” blir det oftast bättre om du utgår från dig själv i stället.

Exempel:
A: Jag blir orolig att något har hänt dig när du inte svarar i mobilen. Då ringer jag massor av gånger och sedan blir jag arg på dig när du till slut svarar.
B: Jag har ingen lust att svara eftersom du bara skäller på mig som om jag vore en liten unge. Jag vill inte att mina kompisar ska höra dig.

Fem punkter om droger

  1. Under lov och fester kommer ungdomar ofta i kontakt med droger. Under de längre loven från skolan kan umgänget ändras och den yttre påverkan att ”smälta in” gör att nya vanor kan bildas. Dessutom är acceptansen för att testa narkotika klart lägre vid alkoholpåverkan, och ofta påverkar även grupptrycket.
    Hur ska man då som ung våga och orka stå emot? Först och främst genom kunskap. Läs tillsammans på om alkoholens skadeverkningar, och om narkotika – både om för- och nackdelar. I andra hand, var kritisk och fundera kring om det finns missbruk i er närhet? Vi har bara ett liv (vad vi vet), var rädd om det!
  2. Tyvärr mår ungdomar i dag allt sämre psykiskt. Samhället ställer högre krav, och intryck från media och sociala medier gör att trycket på ungdomarna ökar. Dessutom har många det jobbigt i sina familjesituationer, och acceptansen för att ta tabletter (lyckopiller) har ökat. Dessa skrivs ut till både ungdomar och äldre i en allt större utsträckning vilket medför att risken för att testa andra tabletter, så kallade nätdroger ökar. (”Man är ju inte narkoman om man tar tabletter.”) Risken med nätdroger är att köparna ofta inte har en aning om vad de innehåller. Det finns många substanser i dessa tabletter som är både cancerogena och farliga av andra orsaker. Sällan innehåller de bara den substans som man köpt den för – och även den substansen är naturligtvis farlig.
  3. Initialt mår de flesta bättre när de testar narkotika första gången. Skräckpropagandan som de hört stämmer ju inte, tycker de därför. Då gäller det att inse hur narkotika fungerar. Den härliga känsla som man initialt känner kommer att bli svårare och svårare att uppnå vid upprepat bruk. Till slut måste man ha narkotika bara för att klara av vardagen, och man är fast i ett missbruk som påverkar både livskvalitén och ekonomin. Jag vill dock påpeka att det här inte gäller alla. Vissa kan klara av ett sporadiskt missbruk av droger, men det är inte säkert att just du kan det – och varför behöver du narkotika egentligen? Det finns ofta ett grundproblem som gör att man känner en lockelse till narkotika och andra droger.
  4. Som förälder och lärare är det mycket viktigt att ha kunskap om narkotika och dess verkningar. Det är ni som träffar ungdomarna i vardagen och kan med den kunskapen se de varningstecken som yttrar sig hos era barn eller elever. Att våga ta upp frågan om ett eventuellt missbruk kan rädda en ungdom.
  5. Legaliseringen av marijuana och hasch i många länder är en trend som tyvärr sprider sig. Vad beror detta på? Är marijuana och hasch ofarligt? Nej, definitivt inte! Marijuana och hasch består av ett stort antal substanser där den verksamma heter THC, Tetrahydrocannabinol. Påverkan på kroppen är, efter långvarigt missbruk, svårigheter att koncentrera sig, dåligt närminne, depressioner och självmordstankar. THC lagras i hjärnan så att man långt efter ett intag kan få så kallade flashbacks, alltså att rus uppstår okontrollerat, och detta upplevs ofta som väldigt obehagligt. Varför legaliseras då dessa droger i allt fler länder? Bruket och missbruket har blivit så vanligt att polisen har svårt att upprätthålla de lagar som finns. Dessutom finns det ekonomiska intressen som påverkar makthavare att legalisera bruket. Det allra kraftigaste argumentet är dock att bruket av drogen är så vanligt och att många klarar av att inte fastna i missbruk. Detta gör att många tyvärr inte ser farlighetspotentialen i drogen.

I min familj brukar vi göra julklapparna själva

En jul sydde jag smålöjliga leggings i hysteriska mönster till var och en av dem som vi firade med det året. Samma år fick vi hemgjord sugarscrub i fina små glasburkar som min syster hade gjort. Min mamma hade satt ihop fina julgrupper till alla och kusinen hade bakat miniatyr-pepparkakshus. Jättetrevligt och mer ekonomiskt än att köpa julklappar till alla. Eller? Varje år ökar viljan att göra fina julklappar och att bräcka varandra med våra hemgjorda alster. Det blir dyrare och dyrare… Men vad får julen kosta egentligen, och blir man lyckligare av fler och dyrare julklappar?

Vi vill väldigt gärna se våra barn lysa upp på julafton när de öppnar sina klappar, och vi vill förstås att de ska få allt fint som de önskar sig. Men går det ihop ekonomiskt? När vi inte kan begränsa oss efter den inkomst vi har är det lätt att ta till erbjudanden som ”köp nu, betala i januari”, eller ännu värre ”köp nu, betala i vår”. Vad händer egentligen när vi tänker att vi kan betala sedan?

Julklappen som du vill ge ditt barn kostar kanske 2 000 kronor. Du har möjlighet att få en kredit direkt i butiken på 10 000 kronor – dessutom räntefritt – och du tänker att du i sådana fall kan köpa alla julklappar i samma butik. Du tar krediten på 10 000 kronor och börjar betala av först i januari. Problemet är bara att om du inte kan spara ihop pengar till julen, hur ska du då kunna betala av den under resten av nästa år? Vad vi ibland glömmer är att julledigheten är mer än bara julafton. Vi ska förutom julklappar och julmat även ha pengar över till jullovsaktiviteter och lite lyx på nyårsafton.

Så hur gör vi då för att inte låta julen bli en ångestfylld skuldfälla?

  • Låna inte till julklappar, det blir dyrt och man riskerar att fastna med avbetalningar under lång tid. Försök i stället att planera i god tid före, lägga undan pengar till julen och att sprida ut inköpen över året.
  • Involvera barnen och låt dem vara med och prioritera vad som är viktigt att lägga pengar på under julen.
  • Gå ihop om större kostnader – mormor och kusiner kanske vill vara med på de lite dyrare julklapparna?
  • Planera! Hur mycket pengar har jag? Vad ska de räcka till? Försök att begränsa dig själv.

Har du problem att få din ekonomi att gå ihop? Kom ihåg att du alltid kostnadsfritt kan vända dig till kommunens budget- och skuldrådgivare.

Hur skyddar vi våra barn på internet?

Internet skapar fantastiska möjligheter för att lära sig nya saker, ha kontakt med vänner och kanske lära känna nya kompisar. Men på internet finns, precis som i resten av vår verklighet, också faror. Alla är inte den de utger sig för att vara, och vuxna som vill utnyttja barn sexuellt finns både på och utanför internet. Det är en skrämmande tanke att våra barn och unga riskerar att utsättas för övergrepp när de besöker internet, och man vill förstås göra allt för att skydda dem. Som förälder får man nästan lust att förbjuda dem att vara där men förbud är inget bra alternativ. Vad vi i stället måste göra är att inse att internet är en del av verkligheten med allt vad den innebär, vare sig vi vill eller inte.

I stället för att förbjuda måste vi vuxna engagera oss mer i vad våra unga göra på nätet, och sätta upp förhållningsregler anpassade efter ålder precis som vi gör utanför internet. Om våra barn börjar spela till exempel fotboll kommer vi att köra dem till träningen, titta på matcher med mera. Det är helt självklart att vi engagerar oss i fotbollen eftersom våra barn gör det. På samma sätt måste vi engagera oss i vad våra barn gör på internet – spela spel tillsammans, upptäcka olika platser, informera om fördelar och risker, visa bra sidor och varna för dåliga. På det här sättet kommer en förtroendefull relation byggas upp, och en förtroendefull relation är det bästa man kan ha för att skydda våra barn.

För att vi ska kunna stoppa förövarna måste våra barn berätta om de utsätts. Barn och unga som blivit utsatta känner stor skuld och skam, trots att de inte har gjort något fel, och bestämmer sig därför för att inte berätta om det som har hänt. Det är således viktigt att vi vuxna förklarar att om de skulle utsättas för något obehagligt så är det inte för att de har gjort något fel. Vi måste också vara tydliga med att vi aldrig kommer att klandra eller bestraffa dem för det som har hänt, och så måste vi träna oss på att lyssna på svåra saker utan att bli alltför upprörda, arga eller ledsna. De unga som utsatts måste kunna känna sig trygga i att vi klarar att ta emot deras berättelser.

Tillsammans kan vi göra internet till en tryggare plats för våra unga.