Kategori: Föräldrar

Nu skakar vi loss!

Att bryta stillasittandet känns om möjligt ännu viktigare i dag. Coronapandemin har nu hållit oss i sitt grepp i över ett och ett halvt år och en av konsekvenserna har varit en minskad fysisk aktivitet i samtliga grupper, unga som gamla.

Preliminära data visar att fysisk aktivitet har minskat generellt med 7 till 38 procent och idrottsrörelsen har tappat mellan 10 och 30 procent av barnen och ungdomarna. Den psykiska hälsan har också påverkats starkt av isolering, ensamhet, distansundervisning, hemarbete och brist på sociala kontakter. Sedan tidigare vet vi också att socioekonomiska grupper är mindre fysiskt aktiva och kan ha påverkats i ännu högre grad under pandemin. Samtidigt vet vi vilken kraft och påverkan fysisk aktivitet har på att förebygga ohälsa och stärka hälsan.

Vi på Aktiv Skola vill genom kampanjen Skaka loss väcka den kraften och inspirera till ökad rörelseglädje. Vi vill även visa att det varken behöver vara särskilt krångligt, tidskrävande eller tråkigt att få in mer rörelse under skoldagen. För vi vet ju att om vi bryter stillasittandet lite oftare och får in mer rörelse i vardagen så blir det både enklare att sitta still och lättare att lära sig nya saker. Dessutom mår vi mycket bättre.

Kom ihåg att:

• Alla barn, ungdomar, vuxna och äldre bör få säkra och jämlika möjligheter att medverka i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade, samt lämpliga och anpassade till deras ålder och funktionsförmåga.
• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen med hjälp av vardagsaktiviteter.
• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
• Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten.

Källa: Utdrag ur de nya rekommendationerna för fysisk aktivitet, www.fyss.se.

Idrottshjälpen – för att alla barn ska ha möjlighet att delta

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. I den kan man läsa att varje barn ska ges goda uppväxtvillkor och att de har rätt till att kunna delta i föreningsaktiviteter. Att alla barn som vill delta i föreningsaktiviteter ska kunna göra det ser de flesta av oss som en självklarhet, men för många barn är det dessvärre inte så.

Vi vet att det finns stora socioekonomiska skillnader i dagens Sverige. Rädda Barnen uppger att närmare 200 000 barn lever i ekonomisk utsatthet i dag. Det kan innebära en vardag där kostnaden för ett par fotbollskor är avgörande för att inte kunna delta. Samtidigt kämpar även många föreningar med ekonomin, särskilt utifrån pandemin som nu pågått i över ett år. Föreningslivet är betydelsefullt och bygger på att hundratusentals ideella ledare engagerar sig och kämpar för att våra barn ska ha möjligheten att delta i en rad olika aktiviteter. Vi vet att förutom skolan och familjen är föreningslivet den viktigaste miljön för många barn under uppväxttiden.

En av Aktiv Skolas hjärtefrågor är mer fysisk aktivitet, och att ge fler barn möjligheten att delta i föreningsaktiviteter anser vi är en god investering som möjliggör ökad fysisk aktivitet och på sikt en mer jämlik och jämställd folkhälsa. Att barn inte kan delta i föreningsaktiviteter utifrån ekonomiska skäl samt att föreningar inte har möjlighet att bedriva sin verksamhet fullt ut måste ändras. Därför har vi på Aktiv Skola instiftat Idrottshjälpen för att kunna vara med och göra skillnad – och därmed möjliggöra för fler barn och unga att delta i föreningsaktiviteter.

Läs mer här: idrottshjalpen.aktivskola.org

Morgontrött? Är lösningen mindre skärmtid?

Young beautiful blonde woman lying in bed suffering from alarm clock sound covering head and ears with pillow making unpleasant face. Early wake up, not getting enough sleep, going work concept

Alarmklockan ringer och yrvaket tänker man: ”Är det redan dags att gå upp?” Kroppen ropar efter mer sömn och det känns som att man nyss la ner huvudet på kudden.

Precis som vi regelbundet sätter mobilen på laddning kräver vår kropp sömn. Genom sömnen återhämtar vi oss och laddar upp inför kommande dag. För barn är också sömnen viktig eftersom de ska växa och utvecklas. Behovet av sömn varierar med ålder och de allra flesta drabbas någon gång av sömnproblem. Sömnbrist påverkar en rad faktorer och kan bland annat leda till nedstämdhet och sämre immunförsvar och koncentrationsförmåga.

Att sova dåligt någon natt här och där är inget att oroa sig för, kroppen är duktig på att kompensera några nätters dålig sömn genom att sova lite djupare kommande natt, men blir det för många återkommande nätter med för lite sömn mår vi inte bra.

I Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 kan vi se att i åldersgruppen 11–13 år uppger en tredjedel att de har sömnsvårigheter. En av de bidragande orsakerna till detta kan vara för mycket skärmtid.
Studier har visat att ju mer tid man tillbringar framför skärmen desto svårare blir det att somna och sömnbristen ökar. Men är all skärmtid likvärdig?

För att somna behöver vi koppla av, komma ner i varv och minska alla intryck. För en del kan mobilen eller surfplattan fylla detta syfte genom att man lyssnar på lugn musik eller läser. Det finns även forskningsrön som indikerar att vissa spel, som till exempel Tetris eller Candy Crush, kan vara positiva vid insomningsbesvär. Det vi däremot bör undvika är det aktiva tittandet, spelandet och chattandet eftersom det i stället kan skapa en mental anspänning som i sin tur kan påverka sömnen negativt.

Kom också ihåg att dra ner ljusstyrkan om du ska använda skärmen till att läsa, lyssna på musik eller spela Tetris på kvällen. Då minimerar du det blå ljuset som annars kan påverka din sömn negativt. Försök också att i möjligaste mån hålla sovrummet skärmfritt, och använd i stället din mobil eller surfplatta innan du lägger dig i sängen. Sängen är till för att sova i.

Några tips för en god sömn:

• Försök att stiga upp och lägga dig vid ungefär samma tider varje dag
• Var fysiskt aktiv under dagen
• Var ute i dagsljus varje dag
• Undvik drycker med koffein i under eftermiddagen och kvällen
• Varva ner i god tid innan du ska gå och lägga dig, lyssna på lugn musik, läs en bok, lös ett korsord eller spela Tetris
• Lägg dig inte hungrig
• Försök att ha det svalt, mörkt och tyst i sovrummet
• Använd öronproppar och ögonmask om du störs av ljud och ljus

Dubbla pandemier

Coronapandemin har gett avtryck på hela vårt samhälle och vi får räkna med att konsekvenserna av pandemin kommer fortsätta att påverka oss i flera år framöver. Men det har pågått en annan pandemi sedan 2012, nämligen fysisk inaktivitet – vilket räknas som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen.

Sedan WHO utlyste Coronapandemin som en global pandemi den 11 mars 2020 har en av konsekvenserna varit att inaktiviteten ökat ytterligare. Bland annat genom att människor satts i karantän, skolor stängts ner och deltagandet i föreningsidrotten har minskat. Detta har inneburit att fler blivit hemmasittare och att skärmanvändandet ökat.

Studier visar att ett ökat skärmanvändande bland barn kan leda till lägre självförtroende, utåtagerande beteende, sämre kondition, sämre skolprestation och en ökad risk för övervikt/fetma. Dessutom tenderar barn som sitter mycket framför skärmen att fortsätta med det i vuxen ålder, på samma sätt som barn som är regelbundet fysiskt aktiva fortsätter att vara fysiskt aktiva. Att regelbunden fysisk aktivitet är viktigt är vi väl medvetna om, och effekterna är väldokumenterade. Barn som är mer fysiskt aktiva har en bättre hälsa och mår bättre både fysiskt och psykiskt.

Men det räcker inte med att bara prata om hur viktigt det är med fysisk aktivitet, särskilt inte i dessa tider. Nej, vi måste också hitta nya sätt att uppmuntra till mer rörelse, och för att vända den ökade inaktiviteten måste vi alla hjälpas åt.
Från Aktiv Skolas håll försöker vi på flera olika sätt att stimulera till mer rörelse och aktivitet. Bland annat genom våra kära maskotar Tryggve och Joy. Ett annat sätt är att införa innegångsförbud.

Jag är själv inte mycket för olika förbud men innegångsförbud är jag mycket positivt inställd till. Jag tror att det kan vara en enkel och möjlig lösning för att generera mer rörelse och aktivitet. Att vi ett visst klockslag, till exempel mellan 16.00 och 17.00, inte tillåter våra barn att sitta inne utan i stället skickar ut dem för att leka, något vi vet ger en rad positiva fördelar. Bland annat en ökad motorisk förmåga som samverkar med bättre kognition samt skolprestation. Barn som vistas ute i friska luften exponeras dessutom i mindre utsträckning för virus, och det är ju också ett starkt argument för mer utomhusvistelse i dessa tider.

Ge barnen innegångsförbud

Stillasittandet ökar bland barnen och allt färre når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Orsakerna är flera, däribland ett ökat skärmanvändande, förtätning av våra städer med en ökad trafiksituation och en stressad vardag där vi föräldrar oftare skjutsar till skolan och till aktiviteter. Konsekvenserna blir en ökning av ohälsa och kroniska sjukdomar, samt att barnens motorik försämras.

Lyckligtvis finns det en enkel lösning på den alarmerande utvecklingen, nämligen att ge barnen innegångsförbud. Det betyder att vi ska uppmuntra till att barnen är ute och leker i naturen i stället för att vara inne.

Att leka utomhus har en rad fördelar:

• Barn som är utomhus rör sig mer och ökar sin motoriska förmåga. En förbättrad motorisk kompetens har ett starkt samband med en bättre kognitiv förmåga och skolprestation.
• Att vara ute i naturen bjuder in till lek. Naturen är öppen och flexibel samt ger möjlighet till ett kalkylerat risktagande vilket är viktigt för barnens rörelseutveckling.
• Fysisk aktivitet är positivt för en god sömn, och barn som leker och rör sig utomhus sover bättre.
• Barn som regelbundet får leka utomhus upplevs som mindre stressade.
• Barn som leker utomhus har bättre aptitreglering än barn som inte gör det. Därmed kan ökad utomhusvistelse minska risken för övervikt.
• Barn som vistas ute i friska luften exponeras inte lika mycket för sjukdomar, medan barn som vistas inomhus löper en större risk för att bli smittade av olika infektioner.

Utifrån Folkhälsomyndighetens kartläggning kring skolbarns hälsovanor visar resultatet att barnen är mest inaktiva på helgen, så varför inte börja med att införa ett dagligt innegångsförbud nu till helgen. Kanske kan det vara en av lösningarna för att minska inaktiviteten bland våra barn och unga. Skicka ut dem och lek i naturen – och varför inte passa på att själv följa med?!

Våga fråga, våga lyssna

Att vara en trygg vuxen innanför skolans väggar är viktigare än vad du tror.
År 2017 gjordes en nationell kartläggning av Allmänna Barnhuset, gällande våld mot barn, där 4 741 elever deltog. Resultatet visade att 44 procent av eleverna någon gång har blivit utsatta för våld – det vanligaste var att barnmisshandeln skett inom familjen.

Något som jag har sett i min roll som förebyggande socialsekreterare är hur viktigt det är för elever att ha minst en trygg vuxen på skolan som de kan lita på. Tillit och förtroende är ingenting som uppstår genom en kompromiss, utan är något som måste få växa fram ur en relationsskapande process. Det kan många gånger vara svårt att som pedagog få tid att prata enskilt med elever, men jag vågar lova att den extra tid som läggs på varje enskild elev kommer att visa fruktsamhet.

Vissa elever behöver mer tid än andra och där gäller det att som pedagog ha rätt mindset. Frågar du mig vad rätt mindset är svarar jag att det är att skynda långsamt. Med begreppet skynda långsamt menar jag att det är viktigt att våga handla och agera, men att det också är okej att göra misstag för att kunna reflektera över sitt eget förhållningssätt gentemot eleven.

Om det är någon som har möjlighet att lära känna eleverna så är det skolpersonalen. När en elev berättar något som gör dig orolig måste du våga stanna kvar i berättelsen och lyssna. Låt eleven berätta färdigt innan du ställer följdfrågor. Många byter lätt samtalsämne när de får höra något som de själva inte känner sig bekväma i – och då finns risken att eleven inte känner sig lyssnad på. Det är viktigt att ha i åtanke att det eleven berättar för dig är elevens upplevda verklighet, och att du får höra det är tack vare att eleven känner en tillit till just dig.