Kategori: Skola

Sov gott

Sömnen är viktig för att man ska må bra och för att kroppen och hjärnan ska utvecklas och fungera på ett bra sätt. Man kan få svårt att sova under en period om man har det stressigt eller om man är orolig och extra spänd för något särskilt, till exempel inför ett prov i skolan eller en viktig match. Då brukar sömnproblemen gå över när situationen har lugnat ner sig eller när man har klarat av det som gjorde en nervös. Tillfälliga sömnproblem är vanligt och de flesta upplever det ibland. Sömnproblem kan orsakas av flera olika saker: psykologiska eller kroppsliga faktorer, eller av stress.

Sömnlöshet är den vanligaste sömnstörningen och innebär att man har svårt att somna, vaknar ofta på natten och vaknar för tidigt. En annan form av sömnstörning är att man är sömnig på dagen och behöver sova mer än vanligt, mer än vad som kan förklaras av dålig nattsömn. En vanlig sömnstörning i tonåren är att man har en störning av dygnsrytmen så att man somnar väldigt sent och behöver sova länge på morgnarna. Det finns också andra problem med sömnen, till exempel att tala i sömnen, nattskräck, sömngång och mardrömmar, men det skriver jag mer om i nästa inlägg.

Fem punkter om droger

  1. Under lov och fester kommer ungdomar ofta i kontakt med droger. Under de längre loven från skolan kan umgänget ändras och den yttre påverkan att ”smälta in” gör att nya vanor kan bildas. Dessutom är acceptansen för att testa narkotika klart lägre vid alkoholpåverkan, och ofta påverkar även grupptrycket.
    Hur ska man då som ung våga och orka stå emot? Först och främst genom kunskap. Läs tillsammans på om alkoholens skadeverkningar, och om narkotika – både om för- och nackdelar. I andra hand, var kritisk och fundera kring om det finns missbruk i er närhet? Vi har bara ett liv (vad vi vet), var rädd om det!
  2. Tyvärr mår ungdomar i dag allt sämre psykiskt. Samhället ställer högre krav, och intryck från media och sociala medier gör att trycket på ungdomarna ökar. Dessutom har många det jobbigt i sina familjesituationer, och acceptansen för att ta tabletter (lyckopiller) har ökat. Dessa skrivs ut till både ungdomar och äldre i en allt större utsträckning vilket medför att risken för att testa andra tabletter, så kallade nätdroger ökar. (”Man är ju inte narkoman om man tar tabletter.”) Risken med nätdroger är att köparna ofta inte har en aning om vad de innehåller. Det finns många substanser i dessa tabletter som är både cancerogena och farliga av andra orsaker. Sällan innehåller de bara den substans som man köpt den för – och även den substansen är naturligtvis farlig.
  3. Initialt mår de flesta bättre när de testar narkotika första gången. Skräckpropagandan som de hört stämmer ju inte, tycker de därför. Då gäller det att inse hur narkotika fungerar. Den härliga känsla som man initialt känner kommer att bli svårare och svårare att uppnå vid upprepat bruk. Till slut måste man ha narkotika bara för att klara av vardagen, och man är fast i ett missbruk som påverkar både livskvalitén och ekonomin. Jag vill dock påpeka att det här inte gäller alla. Vissa kan klara av ett sporadiskt missbruk av droger, men det är inte säkert att just du kan det – och varför behöver du narkotika egentligen? Det finns ofta ett grundproblem som gör att man känner en lockelse till narkotika och andra droger.
  4. Som förälder och lärare är det mycket viktigt att ha kunskap om narkotika och dess verkningar. Det är ni som träffar ungdomarna i vardagen och kan med den kunskapen se de varningstecken som yttrar sig hos era barn eller elever. Att våga ta upp frågan om ett eventuellt missbruk kan rädda en ungdom.
  5. Legaliseringen av marijuana och hasch i många länder är en trend som tyvärr sprider sig. Vad beror detta på? Är marijuana och hasch ofarligt? Nej, definitivt inte! Marijuana och hasch består av ett stort antal substanser där den verksamma heter THC, Tetrahydrocannabinol. Påverkan på kroppen är, efter långvarigt missbruk, svårigheter att koncentrera sig, dåligt närminne, depressioner och självmordstankar. THC lagras i hjärnan så att man långt efter ett intag kan få så kallade flashbacks, alltså att rus uppstår okontrollerat, och detta upplevs ofta som väldigt obehagligt. Varför legaliseras då dessa droger i allt fler länder? Bruket och missbruket har blivit så vanligt att polisen har svårt att upprätthålla de lagar som finns. Dessutom finns det ekonomiska intressen som påverkar makthavare att legalisera bruket. Det allra kraftigaste argumentet är dock att bruket av drogen är så vanligt och att många klarar av att inte fastna i missbruk. Detta gör att många tyvärr inte ser farlighetspotentialen i drogen.

Konsekvenser behövs

Ett tryggt Sverige är viktigt. Skolor och skolledare måste vara delaktiga i lösningen, men det är nästan omöjligt att få ett tryggt Sverige utan modiga ledare som vågar stå för vad de tror på.

Vår regering debatterar just nu om hur man ska stoppa våldet i våra städer, och ofta hamnar skolorna mitt i debatten.

  • Hur kan skolan bidra till ett tryggare Sverige?
  • Hur kan regeringen hjälpa skolorna att leverera i det här avseendet?
  • Är segregation i skolor en del av problemet?

Frågorna är bra, men jag skulle vilja föreslå en annan vinkel. Jag skulle vilja att modiga skolledare som vågar göra vad som krävs utgör en del av lösningen.

Ett tryggt Sverige börjar med starka skolledare som vet vad de vill, skolledare som vet vad de står för och vad som krävs för att nå målet – skolledare som vågar ta de svåra besluten. Inte bara en eller två gånger utan alla dagar, veckor, månader och år. Det är inte enkelt att vara ledare, och att driva en skola är troligen en av de svåraste och mest komplexa uppgifter en ledare kan ha. Som rektor är man ständigt utmanad av elever, föräldrar, politiker och samhället i stort. Alla vet hur en skola ska drivas, eller hävdar åtminstone att de vet det. När trycket ökar kan det bli svårt för rektorer att hålla fast vid det de tror på, och det kan vara svårt att göra det rätta om det innebär att några blir upprörda. Det kan ibland verka hopplöst att försöka kommunicera med föräldrar om varför det krävs konsekvenser när det rör deras eget barn, men en bra ledare måste göra just det. En bra rektor måste stå upp mot våld och utmana det med konsekvenser och kärlek.

En stark ledare fortsätter framåt och blir ännu säkrare på vad det innebär att vara en modig ledare. En stark skolledare vet också att det är viktigt att bygga varma och goda relationer med elever. Rektorer i Sverige är viktiga, de ingår i Sveriges första försvarslinje mot våld. Utan ett starkt och synligt skolledarskap kan allt gå förlorat. Jag skulle vilja ge en applåd till mina rektorskollegor i hela Sverige – för vår kamp måste fortsätta. Vi måste fortsätta att flytta Sverige i rätt riktning med hjälp av en blandning av kärlek, konsekvenser och uthållighet.

Samtidigt skulle jag vilja be er, alla föräldrar, elever, politiker och andra i samhället som vill ha ett tryggt Sverige, om ert konstanta stöd. Tänk på att vi rektorer måste ta de här svåra besluten – och vi ber er att komma ihåg anledningen till att vi tar dem. Även de gånger ni inte håller med oss måste ni ändå hålla med om att motsatsen, det vill säga att inte göra något alls, vore mycket sämre. Kom också ihåg att konsekvenser inte betyder att vi inte gillar era barn, tvärtom är goda relationer med barnen lika viktigt som att visa att konsekvenser är en naturlig del av vårt samhälle.

Rörelseförståelse – lika viktigt som att lära sig läsa och skriva

I dag vet vi att regelbunden fysisk aktivitet är en av grundstenarna för en god hälsa. Vi ser också att fysisk aktivitet har positiva effekter på hjärnans kognitiva funktioner. Fler och fler skolor genomför olika pulshöjande aktiviteter för att öka koncentrationsförmågan och arbetsminnet, och därmed förbättra skolprestationen.  

Trots detta visar majoriteten av de befolknings- och livsstilsstudier som genomförs att väldigt få når upp till de rekommendationer vi har kring fysisk aktivitet. I en nationell studie från Karolinska Institutet där den dagliga aktiviteten på barn i årskurs 5 och 8, och årskurs 2 på gymnasiet mättes med en accelerometer såg man att bara 44 procent av pojkar och 22 procent av flickor nådde upp till rekommendationen på 60 minuter fysisk aktivitet per dag.

Vi vet att vi ska röra på oss men vi gör det inte, så hur ska vi kunna öka rörelseglädjen och den dagliga fysiska aktiviteten bland våra barn?

World Health Organsitation, WHO, nämner i sin Global physical activity action-plan att rörelseförståelse kan vara nyckeln till att lösa det växande problemet kring inaktivitet som sprider sig i alla åldrar.
Rörelseförståelse kommer från engelskans physical literacy och bygger på en helhetssyn kring fysisk aktivitet där målet är att utveckla alla individer så att de vill, vågar och kan vara fysiskt aktiva hela livet. Rörelseförståelse utgår ifrån fyra olika delar:

  • Den första delen handlar om rörelsekompetens. Ju bättre rörelsekompetens desto större möjlighet att kunna delta i en bred flora av olika aktiviteter.
  • Den andra delen är den psykiska. En utökad rörelsekompetens skapar ett ökat självförtroende, rörelsetillit och självkänsla.
  • Den tredje delen är kunskap. En utökad rörelsekompetens bidrar där till en större tillit till den fysiska förmågan vilket ger motivation och glädje i att delta i olika aktiviteter.
  • Den fjärde och sista delen är beteende. Genom en utökad rörelsekompetens, självförtroende, självkänsla och motivation, vilket kommer från att vara regelbundet fysiskt aktiv, kan ett personligt intresse skapas för att delta i meningsfulla samt utmanande aktiviteter som en del av sin livsstil.

Rörelseförståelse är alltså mer än att bara vara fysiskt aktiv. Det kan vara nyckeln till hur vi ska få den fysiska aktiviteten att bli en del av vår livsstil. Därför är rörelseförståelse lika viktigt som läs- och skrivförståelse. Ju större förståelse desto större möjlighet att människor själva förstår vikten av att röra på sig och vara fysiskt aktiva hela livet.

Tips

Hoppa, springa, balansera, hänga, klättra, krypa, kasta och fånga. Grunden i rörelseförståelse är att försöka röra sig på så många olika sätt som möjligt, då tränar vi alla de rörelser som kroppen behöver kunna.

Tänk på 

  • Gör aktiviteter där alla har roligt, mår bra och utvecklas
  • Ha fokus på att utveckla hela människan genom glädje och allsidig träning
  • Skapa en trygg miljö som tillåter och ger utrymme för misstag, kreativitet och delaktighet
  • Ta hänsyn till olikheter och kom ihåg att utveckling är väldigt individuellt

 

Trygghet och trivsel

Skolan är elevernas arbetsplats där de tillbringar många timmar varje dag. När vi vuxna kommer till vår arbetsplats eller skola (om vi studerar) vill vi känna oss trygga och bli väl behandlade. Har vi kollegor som vi tycker om och känner gemenskap med förstärks den goda känslan ytterligare. Självklart gäller detta också för våra barn.

Därav är det förebyggande trygghetsarbetet ute på skolorna viktigt. I ett annat inlägg skrev jag om vikten av relationer, något som förstås är lika aktuellt mellan elever, vilket kan skapas genom gemensamma aktiviteter, trivselregler och delaktighet. Jag tror på gemensamma skolprojekt där eleverna med sina olika kunskaper och talanger får skapa och producera något tillsammans. Samtidigt får eleverna samarbeta och kanske lära känna nya, positiva sidor hos varandra. Detta är stärkande både på individ- och gruppnivå. På en del skolor i landet arbetar man aktivt med planerade rastaktiviteter, där exempelvis äldre elever stöttar de yngre. Likaså här är naturligtvis vuxennärvaron viktig. Aktivt närvarande vuxna som kan hjälpa till att förhindra eventuella konflikter och stötta eleverna i kamratrelationerna.

På en skola med årskurser från förskoleklass till nian kan äldre elever förslagsvis besöka de yngre och läsa och/eller skriva sagor tillsammans, ge en guidad tur i högstadiebyggnaden eller varför inte bjuda in till en hemkunskapslektion och servera fika? Eleverna i de olika årskurserna blir mindre främmande för varandra och det skapas en starkare vi-känsla.

Vikten av goda relationer

Som kurator i skolan ser jag värdet av goda relationer mellan elever och personal. Att det finns närvarande vuxna i korridorerna, i skolmatsalen och ute på rasterna skapar trygghet och ett större lugn. Här har alla vuxna på skolan en betydelsefull roll, oavsett om du är lärare, vaktmästare eller elevassistent. För nog är det så att oberoende av hur vi ser ut, våra intressen och åsikter, vad vi tycker om och inte tycker om, är vi alla ganska lika inuti. Vi mår bra av att känna oss sedda och omtyckta av andra och av att ingå i ett sammanhang.

God vuxennärvaro är inte bara att vara där rent fysiskt, utan också mentalt. I mitt arbete ser jag att vuxna som tar sig tid att på riktigt lära eleverna på skolan kan få en mycket fin kontakt. De får lättare att hitta fram till eleven även i svårare situationer, kan använda sig av humor som avledning och tillåts säga till på skarpen i situationer där det behövs – utan att tappa elevens förtroende och tillit.

Positiv uppmuntran och att lägga fokus på det som fungerar bra är också framgångsfaktorer. Alla barn och elever är olika, har olika förutsättningar och personligheter, och att kunna se vad som är framgång för just den enskilda eleven är betydelsefullt. Förutom att vi människor vill bli sedda vill vi också känna oss lyssnade på. Därför är förmågan att kunna lyssna en viktig aspekt. För det är stor skillnad på att höra vad någon säger och att lyssna till vad någon säger. Vi känner när någon lyssnar på riktigt.

Inför en föreläsning som jag hade ihop med skolans psykolog kring ämnet trygghet och relationer hittade jag följande text på nätet som vi använde som avslutning, och som jag tycker talar för sig själv: ”Ingen bryr sig hur mycket du vet, förrän de vet hur mycket du bryr dig om”.